Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Om den föregifna nödvändigheten af Dödsstraffets bibehållande i den allmänna strafflagen - Antalet afrättningar successive nedgått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 Att antalet afrättningar successive nedgått.
decennium ett medium af antalet verkställda dödsstraff under 140
är, fråu och med 1749 till och med 1889l), så torde, vid
öfvervägande af dem och öfrige i förestående Tabeller angifne
förhållanden, äfvensom af förändringarne i lagstiftningen sedan
1736, följande anmärkningar i anledning deraf förtjena
uppmärksamhet, nämligen:
1. att, under denna långa tidsperiod, antalet årligen
verkställda dödsstraff i allmänhot successive nedgått från
ett medium af 47 om året under 10 ar till 0,3 om året under
lika lång tid;
2. att dödsstraffet kunnat för gån ska många brott
ur lagen helt och hållet borttagas;
3. att de qvalificerade dödsstraffen likaledes
kunnat ur lagen utplånas;
allt utan att något äfventyr för rättsordningens
upprätthållande i anledning häraf uppstått;
4. att då dödsstraff alltså redan kunnat helt och hållet
afskaffas för en mängd grofva brott, utan att antalet af dylika
brott, i förhållande till folkmängdens tillväxt, ökats, är största
sannolikhet för antagandet, att med inhiberandet af
dödsstraffets verkställande under en längre tid eller
detta straffs afskaffande äfven för de brott, der
allmänna strafflagen fortfarande stadgat lifsstraff, en
likartad påföljd borde kunna väntas;
5. att, på sätt Justitiestatsministern och Chefen för
Justitie-Departementet i sina cmbetsberättelser för åren 1834, 1841,
1842, 1846, 1847, 1849, 1852, 1853, 1855, 1859 och 1872 yttrat
och de till embetsberättelserna för de efterföljande åren fogade
tabellerna utvisa, benägenheten för brott, särdeles de
grofva brotten, aftagit i omvändt forhållande till en
stigande folkmängd, ådagaläggande ett i allmänhet bättre sedligt
tillstånd;
6. att, då antalet af dem, som till dödsstraff blifvit dömde,
men fått nåd, successive ökats1) i förhållande till de afrättades
1) Antalet afrättningar under år 1829 har dock icke ingått i denna
beräkning.
2) Med 1861 inträder en betydlig minskning i de till dödsstraff dömdes
antal, i anledning af de genom Kongl. Förordningen deu 29 Januari samma
år, angående mord, dråp och annan misshandel, stadgade nya
straffbestämmelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
