Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Om den föregifna nödvändigheten af Dödsstraffets bibehållande i den allmänna strafflagen - Antalet afrättningar successive nedgått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 Ej någon tillväxt af antal mord.
blifva härom öfvertygad. Hvad som gifvit anledning till
missförståndet, är tvifvelsutan den omständigheten, att, när ett mord
eller dråp egt rum, så omtalas ett och samma brott många
gånger i de dagliga tidningarna1). Först omformäles vanligen
saken såsom ett rykte om det begångna brottet, derefter
redogöres för ransakningen under hvarje förhör med brottslingen,
vidare för utslaget i underrätten, i Hofrätten och slutligen i
Högsta Domstolen. Den stora allmänheten, som icke med
tillräcklig uppmärksamhet följt målets gång eller gifvit akt på
förhållandena, får derigenom lätt den föreställningen, att det är
flera mordgerningar, som föröfvats, ehuru det i verkligheten
blott är ett enda brott.
Öfverskåda!- man Tabellen XIII (sid. 168), skall man snart
finna, att antalet sakfällde för mord och mordförsök under
åren 1865—89 varierat obetydligt, om man undantager åren 1869,
1874 och 1885, då en tillfällig stegring inträffat2). Medeltalet har
varit 15 om året, och då man öfverväger att folkmängden under
de sistförflutna 25 åren icke obetydligt ökats, nämligen från
4,114,141 (år 1865) till 4,774,409 innevånare (år 1889), torde
det framstå klart att någon anmärkningsvärd tillväxt i
afseende på mord eller försök till mord, hvilken skulle
vara egnad att ingifva oro, icke egt rum.
Obestridligt är deremot, att den dagliga tidningspressen
genom sina i detalj gående berättelser om tilldragelserna vid
föröfvade mord eller vid andra grofva brott och sjelfmord
utöfvar ett skadligt inflytande på individer med svag karaktär,
inen med liflig fantasi och häftiga passioner. Läsningen af
romaner, hvari grofva brottslingar spela hufvudrolen, frambringar
1) Professor Brouardel anmärker också i företalet till Socqubt’b
arbete: Contribution à Vétude statistique de la criminalité en France (Paris
1884) »Dès qu’un crime est signalé, à cöté de 1’enquéte judiciaire, chaque
journal euvoie des reporters faire une enquéte spéciale; gråce å eux, ön
connait la victime, ses moeurs, ses relations; le meurtrier, ses autéciidents,
les mobiles du crime; parfois ön publie le plan des lieux et pendant huit
jours ön peut lire une ou plusieurs colonnes de journal sur le crime de
telle rue’. Chacun des détails, parfois dramatisés avec art se grave dans
le mémoire du lecteur et la relation d’un crime ne disparait que quand
à sa place se substitue le récit tout aussi émouvant d’un nouveau crime».
2) Denna stegring synes hafva påverkats, dels af arbetslöshet_och
åtföljande nöd bland kroppsarbetarnes klass i anledning af missväxtår, dels
af det förderfliga inflytandet från rusdryckers omåttliga njutande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
