Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Om Dödsstraffets nödvändighet för att stäfja grofva brott mot Staten. Om Dödsstraffets nödvändighet för att motverka föröfvandet af mord - Dödsstraff för brott mot Staten; orättvisa dödsdomar för politiska brott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
Dödsstraff för politiska brott.
straffa alla dem, som deri deltagit, till lifvet, skulle
afrättningar i massa ofta blifva den praktiska följden häraf —
något, som säkerligen icke nu för tiden skulle betrygga eller i
längden värna Statens tillvaro, icke heller uppfattas såsom
rättvisa. Då kommunardupproret i Paris 1871 »jväfdes af
regeringen under Thiers’ ledning, handlade denna, utan tvifvel, ganska
klokt, då den, i stället att låta afrätta 11,000 fanatici, som ville
»organisera anarkien», skickade största antalet till straffkolonien
i Nya Caledonien, ehuru ganska många bland dem
rätteligen bort försändas till något dårhus. De sedan början af
innevarande århundrade i Frankrike rådande häftiga striderna
mellan politiska partier, mellan imperialister, rojalister och
republikaner, dervid än det ena, än det andra af dessa partier
haft öfverhanden, visa nogsamt, huru nödigt det är, att vid
bestraffning af politiska brott förfara med försigtighet och
moderation för att icke framkalla en reaktion, dervid otyglade
passioner, såsom så ofta händt, kunna föranleda de grymmaste
orättvisor emot besegrade partimedlemmar. Man bör erinra
sig den första franska revolutionens orättfärdiga lag af den 17
November 1793 emot misstänkta personer (suspects)1) for
att lära sig inse hvarthän all rättvisa tager vägen, da det gäller
att bestraffa af motståndare begångna brott, hvilka karakteriseras
såsom politiska. I Frankrikes konstitution af den 4
November 1848 intogs den grundsats att för politiska brott är
dödsstraffet afskaffadt (»La peine de mört est abolie en
matière politique»). Endast framtiden skall likväl kunna utvisa
om denna grundsats, under kommande statshvälfningar i
Frankrike, alltid varder iakttagen.
I Centralamerikas och Sydamerikas många republiker är
»let ingalunda ovanligt att en general, i spetsen för en armé,
störtar den bestående regeringen och gör sig sjelf till
republikens president eller diktator, hvarvid han låter afrätta ledarne
for motståndet eller landsförvisa dem, intill dess han, i sin
ordning, sjelf blir förjagad eller afrättad af en annan lyckligare
medtäflare om makten. När en sådan man kommit till väldet och
låtit till lifvet straffa sina motstandare, torde äfven han kunna
förklara att dödsstraffet är nödvändigt »för att värna stats-
1) üuizot: Des con*pirations et de la jiistice politique. Paris. 1821.
p. 18-19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
