Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Om gammal häfd och om folkopinionen såsom stöd för Dödsstraffets bibehållande i den allmänna strafflagen - Dödsstraffets afskaffande äfven en kulturfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
ÅTTONDE KAPITLET.
Om gammal häfd och om folk-opinionen,
såsom stöd för Dödsstraffets
bibehållande i den allmänna Strafflagen.
*Le jour viendra, sans doute, oü la nation tont entière sera
eonvaincue par 1’e.cpirience qu’elle n’a pas besoin do
bourreau pour se proWger".
htrs: I.a peine de mort).
Det liar mänga gånger blifvit sagdt och åter upprepadt, att
det historiska faktum, att dödsstraff, så långt tideböckerua
gä tillbaka, förefunnits hos folken, är det bästa och kraftigaste
beviset för både dess nödvändighet och dess rättmätighet. Detta
bevis är dock, vid närmare påseende, endast skenbart. Att
en institution länge har bestått, innebär icke bevis, att den
för all framtid bör oförändradt bestå. Antager man nämligen
detta såsom grundsats, måste konsekvensen leda till att förneka
giltigheten af hvarje förändring i socialt hänseende, som en
högre civilisation påkallar, att binda kommande generationer
vid de hädangångnas misstag eller vid bruk, som öfvergått till
missbruk o. s. v. Slafveriet, det oinskränkta fadersväldet,
tor-tyreu, m. m. hade också århundradens häfd för sig, men de
hafva dock, med civilisationens framsteg, försvunnit ur de
hyfsade folkens lagar1). Stegel och hjul, spö och ris, skampålen
voro äfvenledes straffmedel, för hvilka kunnat åberopas helgden
af mer än sekelgammal häfd, men de hafva likaledeles måst
gifva vika for påtryckningen af de idéer om mensklighet och
menniskovärdets bevarande, som nutidens civilisation ingjutit i
1) Den franska general-prokuratorn Muyart de Vouglans i sitt
berömda arbete: Lois criminelles de la France försvarade, i medlet af förra
seklet, tortyren emot Beccaria och förklarade, under åberopande af
gammal häfd, den vara nödvändig för rättvisans handhafvande.
Justitie-Kanslern Koch i Hessen gjorde sammaledes 1769 och förutspådde de
största vådor för rättsordningen om tortyr afskaffades. — Hvem vill nu
på denna eller någon annan grund försvara tortyren?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
