Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Dödsstraffet kan drabba en oskyldig person och en upprättelse blir icke möjlig - Juridiska misstag, oskyldigt dömde, justitsmord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
TRETTONDE KAPITLET.
Dödsstraffet kan drabba en oskyldig person
och en upprättelse blir då icke möjlig.
’Les erreurs de la scieuce sont bientot corrigées,
tandis que les errcurs de la pratique législatire
ren-ferraent le sacrifice de 1’honneur, de la 1 iberté, de
la vie peut-6tre d’un hornme*.
(Alimiik.)
Mången torde anse detta skäl for dödsstraffets afskaffande
vara af föga betydenhet, tröstande sig dermed, att det aldrig
eller åtminstone ytterst sällan inträffar, att en oskyldig person
afrättas. Det ligger emedlertid något för känslan högst
upprörande i blotta tanken, att Staten använder ett straffmedel af
den beskaffenhet, att, om ett misstag af domstolarne
begås, all upprättelse åt den oskyldige blir absolut
omöjlig. Man invänder visserligen, att med de stränga
fordringar af bevis, som vår lag kräfver, för att någon skall
kunna fallas till dödsstraff, samt med den sorgfalliga pröfning,
som ransakningar och underdomstolars utslag underkastas i
Hofrätt och i Högsta Domstolen, skulle ett misstag knappt
vara tänkbart. Men att misstaga sig är något, som är
menskligt; det har händt och kan hända ännu. Någon absolut juridisk
visshet är ofta omöjlig att åstadkomma och »det är icke allt
sannt som sanning är likt», säger oss Doniarereglorna (16: 12).
Till och med 2 trovärdiga mäns i saken sammanstämmande
vittnesbörd, hvilket enligt lag utgör fullt bevis, lemnar dock
icke alltid absolut visshet om att ett uppgifvet faktum
verkligen existerat. Man har haft exempel, att 2 vittnen edligen
och sammanstämmande påstått, att en person, under uppgifven
tid, befunnit sig på uppgifven ort, och der handlat så eller så,
hvarvid vittnena likväl fullkomligt misstagit sig om personen.
Under de trolldomsprocesser, som forehades här i Sverige
under 16:de och 17:de seklet, intygade ofta flera vittnen med
fullkomlig öfvertygelse om sanningen af sina ord och på sin
salighetsed, att de sett den för trolldom tilltalade rida till blå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
