Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Dödsstraffet kan drabba en oskyldig person och en upprättelse blir icke möjlig - Juridiska misstag, oskyldigt dömde, justitsmord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
Juridiska misstag och oskyldigt dömde.
beviset emot honom, som enständigt nekade att hafva begått
brottet, var att hans stöflar fullkomligt passat in pa
fotspåren efter mördaren på det ställe, der mordet föröfvats.
1890 ingick underrättelse till de engelska auktoriteterna från
en prest i New Orleans, att en fånge i denna stads fängelse
på dödsbädden erkännt, att han begått mordet och vid tillfallet
begagnat den oskyldigt afrättade Blaggs stöflar’).
I November 1875 blef i Österrike en gårdsegare vid namn
Grossman dömd for modermord till döden, men benådades med
tukthustraff för lifstiden. Sedan han tillbragt (5 år i
straffanstalten, blef den verklige mördaren lyckligtvis ertappad,
ran-sakad och dömd samt Grossmans oskuld fullständigt ådagalagd,
hvarefter den oskyldigt dömde ändtligen återfick friheten.
Ar 1879 blef likaledes i Österrike bonden Kwnberger dömd
att mista lifvet för det han skulle legt en person att mörda
sin hustru. Kejsaren mildrade straffet till lifstidsstraffarbete,
men efter 11 2 år upptäcktes det vid förnyad ransakuing, att
Kumberger var till brottet fullkomligt oskyldig, hvarefter han
frigafs.
1886 dömdes i Venedig Guglielmo Montanari till döden
for modermord, men benådades från dödsstraffet med 30 års
straffarbete 1890 vid ransakning ined Giuseppe Pagorer,
anklagad för annnat brott, befanns denne vara den sannskyldige
mördaren och Montanaris oskuld blef fullständigt uppdagad,
hvarefter han ställdes på fri fot och erhöll af italienska
regeringen en skadeersättning af 30,000 lire för det lidande, som
ban oförskyldt fått utstå.
Den 15 Augusti 1887 dömdes Joseph llorras till döden
för det han samma år jemte tvenne arbetare GuiUanmet och
ViUaroubia i närheten af Narbonne skulle hafva föröfvat rån och
dervid mördat bonden Pradiès och dennes hustru. Den rätte
mördaren Rossel hade flytt till Spanien. Borras, som genom
vittnen förgäfves sökt styrka sitt alibi, appellerade utan
framgång till kassationsdomstolen i Paris, men blef benådad med
»tråvaux forcés å perpétuité» och skulle fördenskull afsändas
till deportationsorten Nya Caledonien. Senatorn Mareou, som
1) Tallack: Reports of the Howard Association. Innoeent men
exe-cuted. — A dangerous penalty. London. 1884—90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
