Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Stater i hvilka Dödsstraff fortfarande tillämpas - Danmark - Under 24 år blott 3 afrättningar. Sista afrättningen 1882 - Tyskland - Dödsstraffet qvarstår för högförräderi och mord i den tyska allmänna strafflagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282 Dödsstraffet i Danmark går att faktiskt upphäfvas.
Af förestående tabell synes att dödsstraffet, efter 1866,
blifvit sparsamt tillämpadt i Danmark eller blott 3 gånger under
23 Va år, och att, bland 47 till döden dömde, 44 af nåd fått
med lindrigare straff försona sina grofva brott. Af 16 lifdömde
personer hafva alltså nära 15 kunnat hoppas fä dödsstraffet
förändradt till tukthusstraff for lifstiden. Vid sådant förhållande
torde strafflagens hot om lifvets forlust for mord icke kunna
medföra någon kraftigare afskräckande verkan, än lagens stadgande
om straffarbete för gerningsmannens återstående lifstid.
Dödsstraffets tillämpning i Danmark torde snart faktiskt upphöra
Tyskland.
I Tyskland voro vid tiden näst före 1870 icke mindre än
10 särskilda strafflagar för särskilda stater gällande, förutom das
gemeine Recht (i vissa delar af landet). Sedan det Nordtyska
förbundet bildats, blef det för dess skapare, rikskansleren von
Bismarck, en oafvislig nödvändighet att söka genomföra enhet
i lagstiftningen. Början härtill gjordes på det straffrättsliga
området. Ett på basen af den preussiska strafflagen af år 1851
utarbetadt förslag till strafflag för Nordtyska förbundet förelades
förbundsriksdagen den 14 Februari 1870 och föranledde den 1
Mars samma år en högst liflig debatt, som slutade dermed att
dödsstraffets införande i lagförslaget förkastades
med 118 röster emot 81.
Det är härvid att märka att redan vid nationalförsamlingens
sammanträde i Frankfurt under revolutionsåret 1848, upptogs
bland klassen af tyska folkets grundrättigheter (Grundrechte)
— så olämpligt detta kan synas — äfven dödsstraffets
afskaffande. Beslutet härom kom likväl aldrig att erkännas giltigt i
Österrike, Preussen, Bayern och Sachsen. Den snart inträdande
reaktionen ledde ock till dödsstraffets återupptagande i lagarna
för de flesta stater. Men storhertigdömet Oldenburg och
hertigdömet Anhalt-Köthen samt den fria staden Bremen gjorde
härifrån undantag, så ock hertigdömet Nassau, innan det 1866
inkorporerades med Preussen. I konungariket Sachsen hade
genom strafflagen af den 1 Oktober 1868, dödsstraffet
dessutom blifvit formligen afskaffadt1). När derföre förslaget
1) Se härom v. Holtzendorff: AUgem. detitsche Strafrechtszeitung.
1868. s 244; 525.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
