Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bure
mumlar för sig själv.
Detta är rätt märkeligt.
Lennart.
Överenskommet alltså, att vi bistå denne Lars, Eder
lå-vande discipel? Åtminstone bör han slippa carcer.
Bure
som förut.
Bereschit bara elohim —
Räknar på fingrarna.
Beth 2, resch 200, schin 300 –––-
8.
Folk strömmar ut ur kyrkan, från vilken orgelspel ljuder. När Lennart märker
detta, skyndar han upp på konsistoriehusets trappa — där pedellerna stå
och vänta, medan Lars inne i huset bevakas av knektarna — och
blickar avvaktande mot kyrkans ingång. Folkets sorl viker för
en undrande tystnad. Consistoriales med Rector i spetsen
komma i procession ut ur kyrkan och gå fram mot
kon-sistoriehuset. När de nått trappan, blottar Lennart
sitt huvud; processionen stannar.
Lennart.
Ärevördige, äreborne, höglärde herrar consistoriales, rector
magnifice, cives academici, välaktade borgare i Uppsala stad!
Det gläder mig av järtat att återse den ort, som för mig har så
många ljusa minnen — att fä helsa almam matrem och patres
academicos, därhos alla raska studiosos.
Här kommer Wolimhaus uppe på planen från höger, stöter på Bure,
blir nyfiken på vad han läser, anstränger sig omväxlande med
att ta reda på titeln och att kasta en blick i texten och
ställer sig till sist att lyssna till Lennarts tal.
Själv kommer jag som genast ifrån Tyskland, där de svenske
alltfort föra vapnen med gloria och framgång. Dock längta även
de efter fred, liksom krigets övrige parter. Men den
meningen sprider sig alltmer, att detta är den strid, som beskrives i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
