- Project Runeberg -  Domedagsprofeterna /
89

(1912) Author: Wilhelm Peterson-Berger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bure.

Bo kvar? Visst får han det.

Lennart
vänder sig till Klas.

Nå, då är allting klart, och Elin får sin Lars.

Elin och Lars, som lyssnande sträckt fram sina huvuden ur folkhopen,
göra åt varann en min av glad överraskning.

Klas

för Lennart något åt höger.

Ja, så är sagdt, men — jag har ej sett till mitt barn se’n
i går kväll. Och pojken har ju rymt. Tänk om han lockat
henne med sig!

Lennart

med en hastig blick på de unga, som åter gömma sig.

Så få vi söka locka dem tillbaka.

Går över till högra sidan; Lars och Elin smyga sig efter.

God morgon, Östen!

Osten gör honnör.

Nå, stannar eller reser du?

Östen.

Stannar, kapten. Far har så’n fägnad av min återkomst.
Jag har måst läva ta i tu med fädernetorvan — fast höger hand
är trasig.

Lennart nickar gillande.

Bryngel

tar av sig hatten.

Ja, sir kaptenen, hemmanet, dä va nu jämt mitt liv, å allti
tänkte ja att en åv mina pojkar skulle ha’t. När Östen
ut-skrevs, stog mitt hopp till Lars —

Sätter på sig hatten,
fast mor här tänkte annat.

Kajsa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:14:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/domprofet/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free