Note: This work was first published in 1978, less than 70 years ago. Dénis Lindbohm died in 2005, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stjärnorna i fjärran, som är intressanta.
Italienaren Gianpietro Turellas dimensionsteorier diskuterades vid den
tiden väldigt mycket, men bara i de kretsar, som tycker om att syssla med
mycket abstrakt matematik. Japanen Tadashi Kuyzo publicerade en vidareut-
veckling och Turella-Kuyzo-ekvationen hade intressanta konsekvenser, dock
fortfarande bara för matematiker. Ingen inom den stora allmänheten kände till
dessa tvá. Den stora allmänheten är inte intresserad av abstrakt matematik.
Inte av vanlig matematik heller. Det finns ju räknedosor, billiga och nätta.
Det finns också superdatorer, som varken är billiga eller nätta. Det var när
Turellas och Kuyzos ekvationer hamnade hos superdatorerna som rymden ex-
ploderade och stjärnorna hoppade in i tamburen. Rymdklyvåren, som mänsk-
lighetens senaste leksak blev kallad, steg fram ur talvärdenas rumtidslösa
dimensioner.
Att förklara hur rymdklyvaren (den extradimensionella transitorn) fung-
erar gár bara inte. Det har sagts att fem personer av alla människor på Jorden
kan förstå klyvarens princip — och de arbetar enbart med siffror. En bild har
dock framställts:
Om man till att börja med tänker sig en punkt och kallar denna för X så har
man grundens koordinater. Om vi sedan låter punkten röra sig så bildar den
en linje. Det är X2. Sedan får linjen röra sig i sidled, varvid det bildas en yta,
som vi kallar X3. När sedan denna yta rör sig uppåt eller nedåt så bildas en
kub, som vi kallar X4. Sedan låter vi kuben röra sig, men det enda håll den
kan röra sig åt är i tiden. Det blir rörelse X5. Nåväl, rymdklyvaren åstad-
kommer en rörelse som vi kan kalla X6. En rörelse utanför rum tiden, i andra
dimensioner.
Somliga har sagt att en extradimensionell transitering (XD-transit, för kort-
hetens skull) är "rörelse upphöjt till sjätte potensen", men det är som att
säga ’ ’rörelse gånger rörelse’’ utan att ange talvärden och det säger ingenting
alls. XD-transit innebär att ett skepp upphör att finnas till i rum och tid, men
omedelbart uppstår på någon annan plats i rum och tid. Ett hopp mellan två
platser, utan att passera utrymmet mellan de platserna.
Det krävs att skeppet är i rörelse, men hastigheten är av mindre betydelse.
Om skeppet inte är i rörelse dyker det upp på samma plats som det utgick ifrån
— relativt miljön alltså. Skeppet återvänder till en plats i rörelsens riktning,
mer exakt på syftlinjen vid ökande hastighet. Men hoppets längd har inte med
farten att göra. Hoppets längd avgöres av två faktorer: Massan och kraftinsat-
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
