Note: This work was first published in 1978, less than 70 years ago. Dénis Lindbohm died in 2005, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mänskliga psyket, blev tillfrågad. Man måste ta hänsyn till att man nu stött på
något, som låg utanför den jordiska vetenskapens gränser. Man kallade
konglomerat av psykologer, psykoanalytiker, psiloger, parapsykologer, scien-
tologer, teosofer, religiösa från alla områden, filosofer — det blev en otrolig
blandning och teoriernas mångfald gjorde inte bilden tydligare. Men bland alla
dessa kom även författaren till boken "Psi-faktorns variabler": professor Ar-
vid Gunnarsson.
Arvid var inte alls trakterad av att hämtas från sitt lugna universitet i staden
Lund och blandas in i en gåta, som låg många ljusår bort i riktning mot stjärn-
bilden Skorpionen. Visst var han intresserad (vem var inte det? Hela världen
sjöd av upphetsning över saken), men han ansåg sig vara helt okvalificerad när
det gällde att komma med teorier. Han visste ingenting om hypnos. Social-
psykologi, det visste han en hel del om, men socialpsykologin hade inga för-
klaringar till ett mysterium av detta slag.
Och hans intresse för psi låg på ett närmast matematiskt plan. Han var in-
tresserad av spekulationer kring den psykiska energins kvanta och möj-
ligheten av att elektroner absorberade psioner och alstrade psioelektromag-
netiska fält. Man när han nu blev tillfrågad om sina teorier rörande minnes-
blockering skakade han på huvudet: Sånt visste han ingenting om.
Han var sällsynt ointresserad av att framträda, så ointresserad att han fick
uppmärksamheten på sig just av den anledningen. Alla andra tillkallade (mer
eller mindre-) experter tog tacksamt vara på tillfället att få göra reklam för sina
teorier.
Företrädare för diverse psykoterapeutiska skolor talade sig varma om nöd-
vändigheten att bli fri från emotionella spänningar, avvisa det etablerade sam-
hällets artificiella värderingar, uppnå "äkta möte" mellan fria psyken — de
öste ur sig vad deras profeter levt och dött för. Fick de bara ta itu med proble-
met, flygas till den gåtfulla planeten, så skulle de åstadkomma resultat.
Scientologerna förklarade att en omsorgsfull auditering av dels de mänskliga
astronauterna, dels hela rymdprojektets personal, dels folket på den gåtfulla
planeten skulle lösa alltihop. Eckankarrörelsens folk sa att med hjälp av
"själsliga färder" kunde man skrota alla rymdskepp och förena alla släkten i
det andliga ljuset. Teosoferna framhöll reinkarnationen. Martinisterna talade
om Karmas oundvikliga lagar. Meditatörerna framhöll meditationen. Alla
talade för sitt. Det var bara Arvid som sa att han gav tusan i alltsammans, han
ville hem till Lund och ha lugn och ro.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
