Note: This work was first published in 1978, less than 70 years ago. Dénis Lindbohm died in 2005, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Roboten är perfekt, men det innebär ockå att den är begränsad. Det obegrän-
sade i den levande varelsens psyke innebär asymmetrier och defekter. Inte ens
chaanjel, i all sin visdom, förutsåg vad odödliggörandet av Arvid Gunnars-
son skulle åstadkomma. Kanske berodde denna brist på förutseende på det
enkla faktum att Chaans folk kommit så mycket högre än Jordens.
Men Arvid borde ha kunnat förutse. Han var människa. Kanske berodde
hans brist på förutseende på att han blev känslomässigt överrumplad av odöd-
lighetens gåva. Där känslan går in går förnuftet ut. Om än instrument till ett
och samma psyke är tanke och känsla dock motstridiga varandra — hos jord-
bor. Arvid var jordisk.
Alfred Adler dog 1937, långt före den epok då en jordman cyklade
omkring på Chaan. Men Adler skulle ha kunnat förutse följderna av att
chaanjel gjorde Arvid Gunnarsson odödlig och samtidigt förvägrade resten av
människosläktet denna kostbara gåva. Adlers stora bidrag till psykoanalysen
var teorin om hur mindervärdeskomplexet uppstår när den centrala viljan till
makt hämmas.
Sigmund Freud grundade ’ ’första Wienskolan’’, som lärde ut att viljan till
lust är det centrala driftsmotivet i människan. Adler grundade andra skolan,
som lärde ut att viljan till makt är det centrala driftsmotivet. Sedan kom Carl
Gustav Jung med tredje skolans lärotes: viljan till mening är det centrala
motivet.
Chaanjel kränkte alla tre meningarna. Människosläktet upplevde hur det
förvägrades möjligheten att uppnå det obegränsade, att leva ut sin lust i odöd-
ligheten och uppnå en meningsfullhet utan gränser. Livet förlorade både lust
och mening när maktviljan pressades ner från stjärnehöjden.
Och åter kom detta: Där känslan går in går förnuftet ut. Förnuftet borde ha
visat att chaanjel hade rätt i sitt uttalande att all denna makt fick människan
själv skaffa sig evolutions vägen. Men känslan överflyglade tanken. Människan
kände att hon föraktfullt avvisats och utestängts från något — så sade känslan
— som hon hade rätt till. Rätt till, av den anledningen att hon var människa
och därför hade full rätt till detsamma som dessa chaanjel.
Dessa reflexioner kom inte fram i telekommunikationen mellan Jorden och
chaanjel. De kom inte ens fram på Jorden, för flertalet människor var omed-
vetna om dessa primitiva gläfsanden från det omedvetnas djup. Men här och
var kom de fram: I ultrakretsar, där man traditionellt framhöll den egna
rasen som den högsta. I dessa kretsars tidningar talades klarspråk: Skulle ett
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
