Note: This work was first published in 1978, less than 70 years ago. Dénis Lindbohm died in 2005, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 8 - Kapitel 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meddela chaanjel att alltsammans skulle avbrytas och de fem fångarna genast
återsändas till Chaan om chaanjel gick med på de förut ställda villkoren. Ar-
vids svar var kort:
— Vi har redan meddelat vår inställning.
Han använde ordet "vi" och markerade därmed definitivt sitt avstånds-
tagande från det jordiska.
Infödingen väcktes långsamt upp, vilket skedde på så sätt att man gav ett
motgift mot bedövningsgasen och samtidigt stimulerade organismen med en
enkel hjärt-lungmaskin. Hon vaknade sakta och började röra på sig, gav ifrån
sig en djup suck och mumlade något. Den främste av de närvarande psykiater-
na började genast tala, lågt och suggererande. Han var erkänt skicklig som
hypnotisör och hade ett fullständigt förtroende för sin förmåga att ta kontrol-
len över en annan persons psyke. Men denna person var inte mänsklig.
Hon öppnade sina djuriskt mänskliga ögon och studerade honom lugnt och
utan minsta spår av den förvirring, som en människa skulle ha känt i en mot-
svarande situation. Hon hade blixtsnabbt sövts ner i ett rymdskepp femtio
ljusår och fjorton månader bort, men visade inte minsta spår av desoriente-
ring.
Milt och fridfullt studerade hon dem alla, en efter en och tycktes inte lyssna
på psykiaterns suggestiva stämma. Sedan log hon, lätt och överseende.
— En spruta, fort, mumlade en läkare och tog emot sprutan med den
skopolaminliknande drogen.
Men när han grep efter en luden arm för att sätta kanylen i dess armbågsven
fanns där ingen arm. Där fanns ingen kropp. Bordet var tomt.
9
Det slogs omedelbart larm och hela befästningen genomsöktes, men chaan-
jelen var helt försvunnen. Sedan försvann de fyra återstående också. De låg där
i fyra åtskilda rum, med vakter och läkare närvarande. De bevakades dess-
utom via TV från en central. Men de försvann med knappa tio sekunders
mellanrum och stod inte att finna någonstans.
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
