- Project Runeberg -  Domens stjärnor /
110

(1978) [MARC] Author: Dénis Lindbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1978, less than 70 years ago. Dénis Lindbohm died in 2005, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 11

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

torn var rena oxkärran i jämförelse med de transitorer som användes inom
federationen.

Arvid började själv resa ut. Han medföljde stjärnskepp till många olika
planeter och blev överallt bemött som en högt ärad gäst och en sällsynt per-
son. Det sistnämnda var han ju också verkligen — han var den sista jordmän-
niskan av originalmodellen, en ytterst unik person.

Åren, som trillade förbi, hade ingen makt över honom. Han såg ut att vara
exakt lika ung som när han först satte foten på Chaan. Han skulle komma att
se likadan ut den dag han dog. Och sedan skulle hans lik komma att bevaras
för evärdelig tid i något museum. Professor Arvid Gunnarsson från staden
Lund i riket Sverige på planeten Jorden skulle bli ett intressant museiföremål i
galaxens förnämsta museum, det hade man klargjort för honom. Han rös. Det
kändes inte alldeles behagligt att gå omkring och veta sådant. Det kändes
ungefär som att ha sålt sitt lik till någon institution och se hur otåligt alla
väntade på att få ta hand om varan. Men naturligtvis var det inte så. Alla ville
hålla honom vid liv så länge som möjligt.

Barnen blev könsmogna och fortplantade sig inbördes. Det var ju incest,
men vad hade man att ta till som alternativ? Incest har ansetts farlig. Här
bevakades gameternas förening till zygoter på psionisk väg och vare sig fysiska
eller psykiska defekter skulle tillåtas uppstå. Barnbarnen blev perfekta.

— Jag är morfar och farfar, konstaterade Arvid.

Det firades med en stor fest, till vilken gäster från många håll infann sig.
Det var en säregen fest. Flertalet av gästerna såg allt annat än mänskliga ut.
De små barnbarnen fick sällsamma faddrar och lika sällsamma faddergåvor.

Och Arvid tillät sig för en gångs skull den sällsynta lyxen att bli berusad.
Eftersom alla ville skåla med honom blev han praktfullt berusad och fick bäras
till sitt hem av sina barn. Det var både första och sista gången. Han tyckte inte
om det.

Och sedan fortsatte åren att vandra och i sinom tid föddes barnbarnsbarnen.
Den jordiska skörden växte med sina såddar, men det fanns gott om beboeliga
planeter med fullt tillräckligt utrymme för Jordens ättlingar. De spreds lång-
samt över galaxen och även till andra galaxer.

Men Arvids hem var Chaan. Han reste mycket och vida under många år,
men när han rest sig mätt — och den tiden kom — bosatte han sig på den
planet han kommit att betrakta som sitt rätta hem. Han hade ju levt mycket
längre tid där än på Jorden.

110

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:53:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/domstjar/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free