Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unge Yankee Doodle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
våra universitet. De nära 80 millioner nordamerikaner
förrätta ett långt mindre vetenskapligt arbete än det
mindre talrika tyska folket och heller icke i förhållande
till folkmängden ett lika stort vetenskapligt arbete som
vi svenskar.*) Men den vetenskapliga verksamheten
är stadd i ytterst snabb utveckling, utmärker sig för
stor sjelfständighet och rätt mycken grundlighet och
lemnar ett berättigadt hopp om en lysande framtid.
Ännu amplare loford kunna uttalas om skönlitteratur
och om konst. Den amerikanska skönlitteraturen
har, som vi alla veta, under de sista årtiondena gjort
sitt triumftåg genom världen, står icke i något hänseende
tillbaka för något annat lands, och står vid sidan
af den engelska högst på skalan i afseende på
moralisk renhet.
Öfverhufvud har Yankee Doodle ett ypperligt formsinne.
Han tecknar förträffligt, och har redan nu tillkämpat
sig en mycket aktad plats såsom målare och
bildhuggare i den europeiska konstens stora centra.
Han står öfver engelsmannen i musikalisk uppfattning;
––-
*) Arbetet vid amerikanska universitet är emellertid långt bättre
anordnadt och ledt än vid våra svenska universitet, hvarest vi dessutom
dröna och supa bort ofantligt mycken tid. Men jag törs icke
tala utförligt om våra universitet – jag skulle bli ännu häftigare anklagad
för klanderlusta än jag är. För mig, som haft kanske bättre
tillfälle till jemförelser än någon annan nu lefvande svensk, te sig
förhållandena här hemma, trots de förbättringar, som egt rum sedan min
tid, rätt bedröfligt.
I Staterna slösar man icke som hos oss med tid genom bristfällig
undervisning, genom afvita examensbestämmelser och genom
direkt lättja. Men man slösar rätt mycket med pengar, och den amerikanske
studenten är en dyr person både för sina målsmän och för
staten. Värdet år 1900 af byggnader, jord, tomter, apparater, böcker
etc., tillhörande »universities and colleges» gick till mycket öfver
300,000,000 $, och befinner sig genom de ständiga donationerna i
hastigt stigande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
