Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - "Underklassen"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverklassen finnes personer, som stå ethiskt lika lågt. Men den allra
uslaste öfverklassare tillgodoser likväl alltid i någon mån det esthetiska,
och uppnår aldrig fullt samma grad af vederstygglighet, som en arbetare
af den typ jag nu har för ögonen. Denne är odräglig äfven för våra
sinnen. Han luktar som en myskråtta eller som en öppen finkelbutelj,
han är smutsigare än något svin, hans tal väcker vämjelse, och han
uppför på offentliga platser, torg, gator och i jernvägsvagnar scener,
som förorsaka kväljningar. Men om man lär känna honom, såsom jag
lärt känna honom, skall man finna, att han är ännu värre, än han ter
sig, och att han tyckes jäfva det tröstens ord, att det finnes något
godt i hvarje menniska. Försök att genom välgerningar mot honom
sjelf, hans hustru eller hans barn aflocka honom en yttring af tacksamhet,
och det högsta resultat Ni skall ernå är, att det kroniska
raseri, som råder hos honom mot alla, som ha det litet bättre än han
sjelf, något dämpas gent emot Er. Ett aftal eger icke ett ögonblick
gällande kraft för honom utöfver den tid, då han kan eller för sin egen
skull vågar bryta det. Han har lika liten uppfattning af sin pligt mot
staten som af sina pligter mot individen, och betalar hvarken sina
utskylder till den förra eller sina skulder till dem, som mot hans lika
högtidliga som värdelösa hedersord vidtagit den i viss betydelse säkra
placeringen att låna honom pengar. Han bedrar på deras rättmätiga
fordringar lika tappert hustru och barn, som han hedrar alla andra, och
de få frysa och svälta, under det han på bästa sätt tillgodoser sin aptit
och sin törst. Hans förstånd räcker till det paradoxala försvaret af
inbillade politiska och sociala rättigheter, hans mod till öfverfallet blef
på alldeles saklösa personer samt till nidingsdådet, hans ärelystnad till
ernåendet af högsta möjliga timpenning mot minsta möjliga arbete.
Han, som ständigt tager i sin oheliga mun frihetens heliga namn,
utöfvar sjelf, så snart tillfälle gifves, det mest hänsynslösa förtryck
mot sina egna yrkesbröder och kamrater. För egen räkning är han,
för hvilkens brutalitet gubben, kvinnan och barnet ej gå säkra på den
allmänna vägen, den ömtåligaste bland varelser, och lemnar vid den
fogligaste anmärkning från arbetsgifvarens sida sitt arbete, samt går
under eder och förbannelser till krogen. Han är i ett och allt en brutal,
ärelös, lågsint best, en frihetens och mensklighetens fiende, och man
skall vara mer eller mindre än en menniska för att icke hata honom.
</footnote>
och skulle, om jag kunde tro att det lönade sig, eller
att Vår Herre vore villig att på grund af min bön
förändra verlden, visst icke underlåta att hvarje kväll
bedja honom välsigna och bevara underklassen, men
ännu långt ifrigare skulle jag anropa honom om att
upplysa och förbättra den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
