Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rödt, svart och gult folk i Staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kavallerigeneralen Sheridan, som jag personligen kände,
och som i privatlifvet gjorde intryck att vara en välvillig
och human man, uttalade efter sitt fälttåg mot
indianerna den satsen, att det bästa vore att förgöra
dem alla utan undantag, män, kvinnor och barn. Man
kan då lätt begripa huru »frontiersmen», »cowboys»
och likartade individer skola handla. Under det jag
befann mig i nordvestra Amerika strax före det sista
stora indiankriget, hände ej långt från min vistelseort
för tillfället, att en skara »cowboys» utan allra minsta
skäl öppnade gevärseld mot ett antal ströfvande indianer,
och dödade flera personer af olika kön och ålder.
Efter krigets slut hörde jag en af Sioux-cheferna, American
Horse, hålla ungefär följande tal: »Ni hvita anklagen
oss för att vara grymma! Ni klandren oss för
att vi icke taga fångar eller mörda våra fångar, för
att vi låta dem, som ha dödat våra kamrater och vänner,
sjelfva dö vid pålen, för att vi icke ha aktning
för fångna hvita kvinnors kvinlighet, för att vi taga
skalper. Finnes det något af allt detta som Ni icke
sjelfva gören?*) Hur hafva edra soldater handlat för
få veckor sedan? Det är illa nog att så många indianer
blifvit mördade utan minsta orsak. Men det är
värre att tänka på, att hela bergsluttningen vid floden
var betäckt af liken efter våra kvinnor och små barn,
alla genomstungna af soldaternas bajonetter.»**)
_________
*) Jag fruktar att »American Horse’s» förebråelser voro riktiga.
Hvad pålen och bålet beträffar, så torde de vankas lika väl mot indianer,
som mot de negrer, hvilka allt emellanåt på blotta misstanken att
ha förfördelat någon hvit kvinna brännas till döds under rysliga marter.
**) Den händelse, som American Horse beskref, inträffade i North
Dacotah under vintern 1890-91. Jag befann mig då i St. Paul och
trakten deromkring, och läste berättelsen om saken i amerikanska
tidningar. Indianerna hade blifvit fruktansvärdt upprörda genom den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
