- Project Runeberg -  Ströftåg och irrfärder hos min vän Yankee Doodle (samt annorstädes) /
I:161

(1902) [MARC] Author: Emil A. G. Kleen - Tema: Americana
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reseminnen från olika landsdelar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

qväkarkyrkor. Ny, hopplös missräkning! Ingen enda
af dem, som kommo in, man eller kvinna, företedde
den allra minsta afvikelse från det vanliga i klädseln.
De gingo tyst och stilla till sina platser i den ovanligt
enkelt utstyrda kyrkan, och satte sig ned i stum förbidan.
Qväkarne ha som bekant inga prester, hvilket
kanske torde ha sina fördelar; de äro så att säga
prester allesammans, hvilket icke är så farligt som det
låter. Den gången jag var med dem rådde ingen talträngdhet
i församlingen, och vi sutto en hel kvart,
utan att någon menniska gaf ett ljud ifrån sig. Då
jag blef otålig, föreslog min vän hviskande att jag
skulle sjelf hålla ett litet uppbyggelsetal, en uppmaning
som kom små rysningar af förskräckelse att vid blotta
tanken på en dylik uppgift gå öfver ryggen på mig
och att svara förslagsställaren, att han skulle förr få
se mig stupa kullerbytta midt på kyrkgolfvet, än han
fick höra mig hålla en predikan. Han sade då, att vi
måste vänta med tålamod, till dess anden fölle öfver
någon. Jag svarade att tålamodets dygd vore just
den, som jag ägde allra minst, och att han, då jag
aldrig väntade på någon menniska längre än en kvart,
ej rimligtvis kunde begära att jag skulle ge längre tid
åt en ande. Då efter 15 minuters förlopp det väntade
öfverfallet hade uteblifvit, gick jag också, och tog min
vän med mig. Under hela den tid jag i olika repriser
tillbringat i »Phila», har jag aldrig på minsta sätt i
öfrigt blifvit erinrad om qväkarnes tillvaro.

Vid mina täta besök der i staden har jag brukat
taga in på ett bättre »boarding-house» för att en gång
få erfarenhet äfven af lifvet på ett dylikt ställe. Utom
en lång, mager, asketiskt utseende presbyteriansk prest
funnos der tolf damer – de voro tillsammans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:53:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/doodle/a0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free