- Project Runeberg -  Ströftåg och irrfärder hos min vän Yankee Doodle (samt annorstädes) /
I:164

(1902) [MARC] Author: Emil A. G. Kleen - Tema: Americana
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reseminnen från olika landsdelar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Alla tjenare i boarding-house’t voro svarta som
starar – hvilket icke alls är sällsynt, då hvita sällan
vilja tjena tillsammans med färgade, och dessa trifvas
bäst i hvarandras sällskap.

Carry, kokerskan, som i sin ungdom lär ha varit
mycket vacker och mycket lätt på foten, egde nu
föga skönhet men säkerligen omkring 130 kilo i kroppsvigt.
Hon var liksom de flesta svarta kokerskor ett
rent kulinariskt geni, när hon bara ville, men hon ville
tyvärr blott sällan. I köket regerade hon hela den
svarta verlden omkring sig med ett spett af jern, och
fruktades storligen af alla, men hade sjelf, påstods det,
aldrig fruktat någon utom Vår Herre och i ännu
mycket högre grad djefvulen, om hvilken hon talade
så konkret, att man var frestad att förutsätta en helt
intim bekantskap. När jag kom till boarding-houset
gaf emellertid Carrys kroniska ångest för djefvulen
vika för en ännu mycket starkare känsla af samma
slag – för mig. Så snart hon fann mig sittande i
»parlourn» i samspråk med hennes matmor, aflägsnade
hon sig genast med de tydligaste tecken till fasa i
sitt lifliga ansikte. Då jag en gång kom hem genom
den lilla gränden vid husets baksida, såg jag Carry
i sällskap med ett gråhårigt ullhufvud af det manliga
könet. De upplifvade tydligen gamla minnen, skrattade
och pladdrade, och koketterade så groteskt för
hvarandra, att jag stannade och betraktade dem. Carrys
mörka ögon föllo snart på mig, och jag tror verkligen
hon skiftade färg af ångest; hon sprang bums
in genom bakporten utan att ens ta afsked af sin beundrare,
och reglade i all hast dörren. Jag frågade
föreståndarinnan för pensionen, hvad allt detta betydde;
hon svarade skrattande att Carry fått i sitt hufvud,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:53:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/doodle/a0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free