- Project Runeberg -  Ströftåg och irrfärder hos min vän Yankee Doodle (samt annorstädes) /
I:173

(1902) [MARC] Author: Emil A. G. Kleen - Tema: Americana
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reseminnen från olika landsdelar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

elegante herrns verksamhet i Chicago icke jäfvar min
diagnos. En timme efter detta möte förestäldes jag
af en nu afliden, mig hjerteligen kär, dansk läkare,
som aldrig trodde annat än godt om menniskor, för
två skandinaver. Ingendera af dem var svensk, men
bådas namn hade nått mina öron i förbindelse med
sorgliga handlingar, hvilka ehuru af olika art hade det
gemensamt att afse den egna olagliga vinsten på andras
bekostnad. Nedstämd vandrade jag från detta möte,
men ljusnade upp, då anblicken af en svensk skylt i
en aflägsen aveny gaf mig hoppet att träffa hederliga
medlemmar af det folk, som anser sig sjelft obetingadt
vara det hederligaste i veriden. O ve! mitt inträde i
lokalen förorsakade så tydliga symptom af den förfärliga
åkomma, som de fint bildade och lärde kalla
&#961;&#959;&#965;&#956;&#960;’&#959;&#965;&#947;&#947;&#949;&#957;’&#951;&#964;, hos en af de derstädes med pennan arbetande
herrarne, att jag genast kände igen honom.
Jag insåg emellertid strax det menskliga och lämpliga
i att låtsas icke göra det, samt verkstälde vid den
nödtvungna presentationen min allra artigaste och mest
främmande bock, likväl icke utan att njuta af de påtagliga
tecknen, att mannen begrep, att jag begrep hvem
han var. Han hade några månader förut med sin
familj helt tyst och hastigt försvunnit ur ett hus i
Stockholm – ett hus, hvarest, inom parenthes sagdt,
våningarna äro ypperliga och hvarest hyresgästerna
kunna tacka Gud för att ha en så hygglig värd. Och
den värden är just jag, och det huset är just mitt hus,
och mannen hade, sannolikt af »vårdslöshet», alldeles
glömt bort att betala hyran, och har ännu icke erinrat
sig denna lilla småsak, förmodligen alltför mycket
förströdd af de andaktsöfningar, som man påstod fylla
hans och hans familjs lediga stunder. Då vi en gång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:53:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/doodle/a0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free