- Project Runeberg -  Ströftåg och irrfärder hos min vän Yankee Doodle (samt annorstädes) /
I:174

(1902) [MARC] Author: Emil A. G. Kleen - Tema: Americana
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reseminnen från olika landsdelar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

träffas i himlen, ämnar jag genast kräfva honom
– här torde det icke löna mödan. Dagen därpå antastades
jag af en annan svensk, som varit länge i Amerika
och der vunnit mycken sinnesnärvaro men intet annat,
och som genast bad mig om ett litet lån på åtta hundra
dollars. »Nå, sex(hundra) då? Nå, åtminstone fyra(hundra)?
Nå, Du kan väl, för f-n, vara af med tvåhundra
på helt kort tid för att göra en gammal kamrat en
tjenst!» (Hvadan dessa jemna summor och dessa oroväckande
språng i beloppen?) Kleen, äfven du har
blifvit en bracka – what a mean fellow you are!
Han berättade att han hade en uppfinning i händer,
som skulle göra honom rik – icke litet rik utan mycket
rik – men att han just nu behöfde en obetydlig tillfällig
hjälp. Jag hade emellertid, äfven jag, varit rätt
länge i Amerika och hade der, äfven jag, icke obetydligt
ökat min sinnesnärvaro. Jag sade honom, att jag
också gjort en uppfinning, som skulle göra mig rik
– icke litet rik utan mycket rik. Det var en sorts
underbara piller jag tog fram ur vestfickan en liten
ask, och visade honom några stycken deraf. (De innehöllo
aloë, rhabarber och kolokvint, och äro rätt bra
att ha på jernvägsresor.) Jag påstod, fryntligt småleende,
att de hade den verkan att ge folk med för små
näsor som hans stora präktiga näsor af romersk typ.
Tre af dem voro just passande dos för honom att taga
med ens. Nej, det ville han visst inte, och han gick
sin väg utan alla piller. (Det var klokt af honom;
han hade icke fått längre näsa än han nu fick, men
han hade fått alldeles för mycket af något annat.) Jag
stod kvar på trottoiren med segern, pillerna och pengarne,
och gjorde den reflexionen att det, när allt kom
omkring, var minst lika bra att de sistnämnda stannade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:14:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/doodle/a0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free