Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reseminnen från olika landsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag lärt känna under min lefnad. I den lilla antydan
af en skizz, som jag nyss lemnat, har jag skildrat icke
det, som en med många menniskor i de lyckligare
samhällsklasserna förtroligt bekant person erfar i Chicago,
utan det, som faller den främmande mest i ögonen
vid ett besök.
Jag förmodar, att de allra flesta menniskor någon
gång haft tanken på det nöjsamma i att om än blott
för en månad kunna femtio år eller så omkring efter
lifvets slut återkomma hit till jorden. Kunde jag det,
skulle jag icke försumma att taga en liten utflykt till
Chicago. Jag skulle då kanske återse staden som ett
väl administreradt, renligt samhälle med en idog, som-folk-är-flest
hederlig, öfvervägande amerikansk befolkning.
Jag skulle då se den nuvarande generationens
barnabarn med undran lyssna till berättelserna om våra
dagars vedermödor, om de hundratusentalen af europeiskt
slödder, om de, då sannolikt nedrifna, nu talrika,
vedervärdiga »skyskraporna», om nutidens »smarta»
operationer i förvaltningen, om osäkerhet till lif och
egendom, gatornas fenomenala smuts, den hänsynslösa
rusningen efter dollarn – med ett ord om allt det
myckna ledsamma, som utmärker det nuvarande Chicago.
För närvarande kan man om staden med förändrad
mening tillämpa det gamla »videre e poi muori».
Det blir mindre tungt att skiljas hädan för den, som
i Chicago sett hur obarmhertigt det menskliga lifvet
kan te sig här på jorden.
I Chicago liksom i de andra större amerikanska städerna
finnas svenska manliga och kvinliga sjukgymnaster,
som de sjelfva helst kalla sig, eller massörer och massöser,
som andra kalla dem med det namn, som säkerligen betecknar
minst 95 pct af deras yrkesverksamhet. Deribland
finnas många hederliga, dugliga och mycket nyttiga personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
