Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reseminnen från olika landsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
största men långt ifrån den dygdigaste skönhet i hela veriden,
hvilken sammanfattning af en positiv och en mera
negativ egenskap vi betraktade som den lyckligaste tänkbara.
Vi greto af patriotisk hänförelse, när vi läste »Fältskärns
Berättelser» af Topelius, samt af patriotisk förtrytelse,
när vi läste »Dagens Nyheter» af Rulle Wall. Vi trodde
på allting utom på djefvulen, och älskade alla våra kamrater
som bröder, med korta mellantider af intensivt hat,
förorsakade af misshälligheter vid brädspelsbordet. Om vi
någonsin nedläto oss att tänka öfver vår ekonomiska framtid,
ansågo vi att vi skulle bli rika, om vi kunde få 10,000
om året. Men härom brydde vi oss föga i den säkra vissheten,
att våra namn skulle lysa genom seklerna i Vetenskapens
Minnestempel, såsom vårens stjerna med de trefligaste
af alla namn lyste öfver laboratoriet om kvällarne.
En half mansålder efter att vi känt och tänkt på det viset,
träffades vi nu i lefnadens höst vid Stilla Hafvets kust, och
hade blifvit långt mera lika hvarandra, men fasligt olika
hvad vi varit. E:s röda hår hade blifvit nästan lika grått
som mitt svarta; båda voro vi förgiftade af missräkningar
om ting och andra menniskor och oss sjelfva och vårt lifsarbete,
kunde ej mera riktigt intensivt hvarken älska eller
hata eller hoppas eller frukta, föllo aldrig i förtjusning ens
öfver Händels largo eller Snoilskys sonetter, eller stekt fläsk
och bruna bönor, och allra minst öfver Prof. X:s kokerska.
Vi beslöto emellertid att äta middag tillsammans på en
fransk restaurant och att i broderlig endrägt dricka en skål
för en »dräglig död och en lycklig förruttnelse». Innan
dess skulle likväl E. ytterligare granska sin insekt, eller hvad
det nu var för ett kreatur, och jag skulle skaffa mig en
ledsagare genom det kinesiska kvarteret för nästa natt.
Jag begaf mig derför till »Chinatown», och befann
mig med ens i yttersta östern. Ingenting af sten,
bara trä, butik vid butik med kinesiska konstprodukter,
kläder och proviant-artiklar af olika slag, hvilka
uppenbarligen blifvit införda från det himmelska riket;
för kinesernas skull vill jag om matvarorna hoppas
att de smaka bra, men de ha icke utseendet för sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
