- Project Runeberg -  Ströftåg och irrfärder hos min vän Yankee Doodle (samt annorstädes) /
I:216

(1902) [MARC] Author: Emil A. G. Kleen - Tema: Americana
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reseminnen från olika landsdelar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

passerande. I det vidsträckta men låga, svagt upplysta
och kvalmiga samt ytterst smutsiga kyffet möttes
vi af en gammal kines, etablissementets föreståndare,
som ville anvisa oss våra platser, men likgiltigt vände
sig bort, då han fick veta, att vi blott ville »lokee-see».
På de väggfasta britsarne, som i en undre och
en öfre rad fyllde rummets sidor, lågo opii-rusets offer.
De flesta men ej alla voro kineser; nästan alla hade
den leraktiga ansiktsfärg, som talar om kronisk opii-intoxication
och dess följder. En del sofvo lugnt,
andra sutto uppe och mumlade med slö, stirrande blick
några ord ut i rymden då och då, ännu andra hemtade
med en metallsticka ur ett diminutivt krus opiet, och
läto det flamma upp vid en liten lampa, innan de
ströko det kring mynningen af den korta pipan för att
i långa drag inandas röken. Van-Lee, den menniskovännen,
uppmanade mig att »tly a smoke», men jag
ansåg mig göra klokare i att låta bli. Alltså marscherade
vi allesamman i gås-marsch tillbaka öfver
plankorna på gården ut på gatan. Van-Lee, som gick
i têten, vände likväl snart åter in på en mörk gård.
»Where are you taking us, Van-Lee», sade jag. »To
bad woman» blef svaret. »Is she very bad?» »0
vely bad – send white lady to hel husband.» Jag
insåg emellertid, att jag fortfarande icke hade minsta
utsigt till seger öfver Mrs A., som tydligen hade satt
sig i sinnet att se allting, som hon kunde komma åt
att se; jag bad derför kines-kanaljen klifva på. Upp
bar det för en smal trappa, in i en lång smal korridor.
Till venster var en dörröppning, täckt blott af

––-
individer, som äro så litet skickade till sin verksamhet, att de icke
förstå att morfin bör reserveras för folk med helt akuta, öfvergående,
starka smärtor eller för hopplösa fall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:14:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/doodle/a0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free