- Project Runeberg -  Ströftåg och irrfärder hos min vän Yankee Doodle (samt annorstädes) /
II:118

(1902) [MARC] Author: Emil A. G. Kleen - Tema: Americana
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Religioner och prester

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Religioner och prester.

»Religioner» är icke pluralis af det jag i singularis
kallar religion. Med religion brukar jag förstå mitt
eget allra innersta mig ensamt tillhöriga samband med
det i verldsaltet inneboende medvetna väsen, hvilket
jag icke vill namnge, emedan alla namn äro förknippade
med så många i mina ögon så origtiga, så neddragande
och löjliga föreställningar, att namnen sjelfva
blifvit mig liksom hädiska. Religionen förefaller mig
vara det väsentligaste och nödvåndigaste här i lifvet.
Utan att vilja eller kunna afgöra huruvida jag sjelf
eger ovanligt litet eller ovanligt mycket deraf, så vet
jag visst, att om jag icke egt den, så skulle lifvets
börda mer än en gång blifvit mig för tung och att
min lefnad blifvit alldeles värdelös. Det är religionen,
som för vårt hvardagslag ger oss pligtkänslan, som
sätter oss i stånd att öfvervinna frestelsen till dåliga
handlingar, som kommer oss att trots vår lättja förrätta
hederliga dagsarbeten, som gör oss så angelägna
att vara till nytta och så rädda att vara till skada och
som sätter oss istånd att trotsande faror och obehag
gå dit vi anse det vara vår skyldighet att gå. Det
är religionen, som förljufvar äfven vårt helgdagslag
och som kommer oss att i högtidliga lycksaliga ögonblick
uppgå i känslan af att allt som är, är det enda
som kunde och som borde vara, och att allt fullkomnar
sig sjelf och arbetar sig fram till det bästa i ett evigt
blifvande och i ett evigt varande. Det är religionen,
som under fasansfulla stunder räddar vårt förstånd, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:53:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/doodle/b0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free