Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Religioner och prester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kallas på svenska prester; någon gång benämnas de
svartrockar. Jag ämnar nu för en liten stund göra
en irrfärd från Yankee-land för att tala om mitt eget
förhållande till presterna. Min förnämsta afsigt dermed
är att förbättra mitt rykte, hvilket jag till min
stora bedröfvelse finner vara dåligt.
Då jag i dag var på väg till färjan för att bege
mig hit ut till Saltsjöbaden, träffade jag en prest, och
det en dugtig och bra prest, som jag satt mycket
värde på och tyckt mycket om, ända sedan jag var
pojke. Då han, på sin förfrågan om hvad jag skulle
ta mig till, fick höra att jag först skulle äta middag
och sedan, om jag orkade, skulle skrifva ett kapitel i
»Yankee Doodle» om presterna, lade sig hans ansigte
i ytterst allvarliga veck, och han yttrade på sin förtjusande
skånska – som jag älskar – Nä, höur Du,
Emil, dä fåur Du värkligen inte göura! Du skulle
bara göura narr af dem, åu dä gåur värkligen inte an!
Jag kan ej uttala min bedröfvelse öfver den tydliga misstanken!
Jag hade visserligen kort förut erfarit
den af den oförskämdaste, ilsknaste och minsta fullvuxna
person i min trakt, som anklagade mig för en
för stor böjelse att »knapra på den kritiska nöten».
Jag fäste icke mycken uppmärksamhet vid bemälte
herres yttrande, men till den ofvannämde prestens ord
har jag alltid lyssnat med stor uppmärksamhet. Jag
anser nemligen honom vara en man af iakttagelse och
godt omdöme, som kunnat blifva naturforskare. *)
________
*) Anno 1860 – eller kanske det var 1861 – stodo vi båda
på den vidsträckta slätten mellan Lund och Malmö – det var då jag
första gången märkte de tydliga anlagen för naturforskarens yrke.
Presten – vi kunna för skönhetens och kortheteus skull kalla honom
B. B. – fann då sanden ett litet rundt, mörkt föremål, som föreföll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
