Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Religioner och prester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora som otvifvelaktiga förtjenst att icke finnas till,
har blifvit allt mera allmänt erkänd.
I regeln tillhöra alla medlemmarne af samma familj
samma kyrka. Liksom hos oss äro kvinnorna oftare
kyrksamma än männen; likväl har jag det intrycket
att Yankee Doodle oftare än mina svenska
landsmän besöker kyrkorna. Ibland träffar man representanter
af två eller flere bekännelser inom samma
familj.
Man påträffar naturligtvis äfven i Yankeeland då och
då menniskor, hvilka i sitt tal och sätt ange ett starkare
»religiöst» intresse än vanliga menniskor. Det gäller då
den så ofta i lifvet återkommande frågan om differentialdiagnosen
mellan mer eller mindre utprägladt psykotiska
företeelser och den fullt medvetna skenheligheten såsom
skyddande förklädnad; i många fall ha vi en blandning af
det ena och det andra. Något är alltid på tok hos »läsaren»
och det ensidiga uppgåendet i religiösa former, hvarhelst
det förekommer, ett ledsamt symptom, som städse talar
om svåra intellektuela eller moraliska defekter. »Läsaren»
– kanaljen är i intet land en synnerligen sällsynt typ; hans
religiösa förklädnad kan någon gång vara hemmaväfd och
alldeles egendomlig, men den kan också ha hvilket kändt
mönster som helst. Jag har sett baptister, som förtjenat
att doppas ned för några minuter, och för ej länge sedan
gaf mig en kvinlig theosof ett hemskt intryck af moralisk
och intellektuel förryckthet, af lögnaktighet, bedräglighet, förtal
och otacksamhet samt af storhetsvansinne, som länge skall
förfölja mig. Ofta pina dessa odjur sina medmenniskor
med en låtsad ödmjukhet och med gudsnådliga talesätt à
la Uriah Heep midt under den mest arroganta intolerans
mot olika tänkande och under fordran på evig lycksalighet
för sig sjelfva såsom en rimlig belöning för fullgörandet
af den del af de tio budorden, som faller sig lätt,
men framför allt för sin »tro». Nästan alltid går sjelfbedrägeriet
hand i hand med den öfriga ömkligheten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
