Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Politics»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
partibildning på grundval af verklig meningskilnad och alldeles
oafsedt den kamp för makten, som alltid skall
dela befolkningen i alla kultursamhällen. Jag har redan
ett par gånger påpekat den nyfödda helstatens stora
svaghet, då uppfattningen häraf är alldeles nödvändig
för att alls förstå utvecklingen af amerikanskt statslif.
Frågan var då, om den nya staten skulle tillväxa
i inre styrka, eller om den skulle gå under och falla
sönder i följd af de särskilta staternas mycket stora
sjelfständighet. Striden härom började genast, förlöpte
under öfverhängande fara för det stora landets integritet
och slutade först med inbördes kriget och helstatens
seger, hvars befästande ännu alltjemt icke utan ett
ganska afsevärdt motstånd pågår.
Striden började redan, då »the constitutional convention»
1787 samlades i Philadelphia för att formulera
den vigtiga urkund, som kallas Förenta Staternas konstitution,
och under de närmast följande årtiondena fördes
kampen genom den olika tydningen af dess naturligtvis
ofta i allmänna ordalag uppstälda bestämmelser.
President Washingtons (1789 utnämde) Secretary
of the Treasury var den i afseende på sin utrustning
och sin betydelse i sitt fädernesland ännu långt större
än kände eller berömde Alexander Hamilton. Han
blef fader till det dåvarande federalistpartiet, ur hvilket
det nuvarande republikanska partiet framgick. I Alexander
Hamiltons egen person se vi de allmänna dragen
af det parti han bildade. Han var till hela sin anläggning
aristokrat, och hvarken hans öfriga naturel eller
hans i det rent intellektuela lugna och klara iakttagelse
voro egnade att ge honom stora tankar om massans,
– om »folkets» – egenskaper eller om dess förmåga
att på bästa sätt sköta samhällets angelägenheter. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
