Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
SEXTONDE - SAMTALET.
(Rom. 4). Och tycker du icke, att det är
märkvärdigt, att det gammal-testamentliga inseglet på trons
rättfärdighet skule givas även åt de små barnen,
vilka icke kunde tro? Vad skulle de göra med
inseglet, när de icke kunde tro? Var det icke lika galet
som att giva dem dopet? Och har du icke sett, att
Paulus i Kol. 2:11, 12 sammanställer dopet med
omskärelsen, så att han t. o. m. kallar dopet för
Kristi omskärelse?
Timoteus: Det lämnar jag därhän. Men barnen
förstå ju icke, vad man gör med dem, och då varder
ju alltsammans en vidskepelse, en tom och död
ceremoni och intet annat, alldeles såsom när de påviska
döpa kyrkklockor o. s. v.
Natanael: Men när en baptist lägger händerna
på sina barn och välsignar dem, förstå barnen då,
vad han gör med dem?*
* Det gör verkligen ett pinsamt intryck, när Wiberg sid.
112 säger, att en välsignande handpåläggning på späda barn
är ett religionsbruk, som baptisterna såsom samfund icke veta
av. »Jag har», säger han, »besökt hundratals
baptistförsamlingar i Sverige, England, Skotland, Irland och Amerika, men
ännu har jag icke funnit en enda baptistförsamling, där detta
bruk övats. Ja, vad ännu mer är, jag har knappt hört talas
om en enda enskild baptist, som aktat det nödigt att lägga
händerna på sina nyfödda barn och så välsigna dem.» Tänk,
vilken berömmelse att sålunda sätta sig över Herrens eget
exempel såsom »blott en from sed» bland judarne »på Kristi tid»!
Man må ursäkta mig, att jag låter Timoteus vara en baptist,
som har något mer kvar av enfaldig barnatro. Men Wiberg
tillägger: »Det enda, som baptisterna akta nödigt för sina
nyfödda barn, är att bedja, att Herren måtte välsigna dem.» Men
han frågar sig icke, huru barnen kunna taga emot välsignelse
av Herren, när de icke kunna tro. Och det borde han ändå
göra, om han ville vara konsekvent.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
