- Project Runeberg -  Beskrifning om en Runsten wid Drotningholm /
19

(1751) [MARC] [MARC] Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA FLOCK eller Den Historiska - 5. Cap. Huru stora förslager ofta stiga up som en morgon-Sol; men falla ned som en skinnpels - 6. Cap. Alt för kort; men dess mindre ledsamt - 7. Cap. Som är hierteligen wackert; men icke sfynnerligen wäl ihopsatt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lifwet, sade han ; ty Wibiörn ärnar begära Ehr til sin Gemål: Jag wet ej hwilken karl, sade hon, jag icke hellre
wille äga, än dö i denna bärgskula: huru skal jag då kunna neka Ehr min hand, som ären min Beskyddare och en så tapper Konung? Aftalet war då giordt: Han satte henne på sadelknappen och red til slottet, som för detta är sagt.

6. Cap.

Alt för kort; men dess mindre ledsamt.



Konung Grim lagade strax til sin Doters bröllop, som firades dagen derefter med all möjelig prakt: Brudsängen war så skön, at ritningen skickades til Noach och hans Söner och hans Söners hustrur, som sedan roade sig i arken, at arbeta på sådana, efter qwällarne woro långa och de glömt at taga med sig kortlekar. Begge Krigshärarne plägades m ed miöd och pors-öl, så at glädjen återskallade i alla kringliggande bärg och skogar.

7. Cap.

Som är hierteligen wackert; men icke sfynnerligen
wäl ihopsatt.



När bröllops-fägnaden wid bordet begynt litet slita sig ur de första Ceremoniers boyor, frågade Igelbiörn sin broder, hwart han tagit wägen, då han skildt sig från sin krigshär: Jag red litet ensam i skogen, sade han, och fick se en hiort: jag kastade spiutet efter honom; men träffade icke: han lopp dock icke hastligt undan:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dorunsten/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free