Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Droger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cortex Chinae — barken av Cinchona-arter,
företrädesvis C. Succirubra och C. Ledgeriana (fam. Rubiaceæ).
Kinaträdens ursprungliga hemland är Sydamerika, där de
växte enstaka och i grupper uppe i de stora skogarna på
Andernas östra sluttning inom kontinentens mellersta och
norra delar. Huruvida barkens värde som läkemedel varit
känt av Sydamerikas folk före spanjorernas ankomst, är ej
utrett. Däremot vet man, att de sistnämnda snart började
använda drogen. Vida berömd blev densamma, då den
peruanske vicekonungens, greve Chinchon’s, gemål med
pulver av kinabark botades från en svår feber (1638). Drogen
kallades sedan bl. a. »grevinne-pulver» (polvo de la condesa),
även »jesuit-pulver», emedan den genom jesuiter först blev känd
i Spanien. Till minne av den nämnda lyckade kuren på
grevinnan Chinchon kallade Linné kinaträdsläktet Cinchona.
Namnet »kina» härrör från »quina», som är infödingarnas
namn på bark.
Länge erhölls kinabark endast från vilt växande träd i
Sydamerika. Då träden vid skördandet nedhöggos och
ingen sörjde för återväxt, blev det småningom allt svårare
att från det ursprungliga hemlandet erhålla god drog i
tillräcklig mängd. På 1850-talet lyckades det holländare
(Hasskarl, Junghuhn) och engelsmän (Markham) att
till Ostindien (Java, västra indiska halvön) överföra levande
kinaträd och anlägga kinaplantager, från vilka sedan
1870-talet den mesta kinabarken kommer i handeln
(kolinialkina). — I kinabark finnes inemot ett tjog alkaloider, bland
vilka främst märkas kinin (C20H24N2O2) och det därmed
isomera kinidinet samt cinkonin och cinkonidin, ävenledes
isomera med varandra; vidare kinasyra (giktmedel),
kinagarvsyra, glykosiden kinovin, färgämnet kinarött o. s. v.
Försättes en lösning av kininsalt med klorvatten och därpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
