Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 74 —
dit över. Och ni fattar nog, att en ung dam som Maria inte |
kan fara land och rike omkring alldeles ensam.
_ Nej — det förstås... sade Anne, som såg, att fröken [
Carolina menade djupaste allvar.
_ Nej, det skulle ju aldrig gå an. Därför måste jag följa T
med för att taga vård om henne. Också jag väntar mig rätt
mycket nöje, jag är visserligen sjuttio år gammal, men ännu j
känner jag, att jag har mycket ogjort här i väilden. Jag hade ,
väl farit till Europa för länge sedan, bara jag kommit på den
tanken. Vi ämna stanna borta i två, kanhända tre år. Vi gå
ombord på båten i juni, och dessförinnan ska vi skicka er nyc- j
keln och lämna allting så, att ni kan flytta in när som helst. ;
En del saker, som vi är särskilt rädda om, lägga vi ner, men
allt det övriga får ni begagna.
— Lämnar fröken porslinshundarna framme? frågade Anne
blygt.
— Skulle ni önska att jag gjorde det?
— O ja! De äro så förfärligt rara.
Ett belåtet uttryck bredde sig över fröken Carolinas ansikte.
_ Jag vill nämna, att jag sätter ett mycket stoit välde
på de hundarna, sade hon. — De äro över hundia åi gamla,
och de ha suttit på ömse sidor om den här öppna spiseln ända
sedan min bror Aaron hade dem med sig från London för
femtio år sedan. Spofford Avenue är uppkallad efter min
bror Aaron. I
_ Det var en kärnkarl, sade fröken Maria, som nu talade
för första gången. — Hans make ser man inte nu för tiden.
— En snäll farbror hade du i honom, Maria, sade fröken
Carolina med synbar rörelse. — Du har säkert minne av
honom? __ |
— Jag skall minnas honom, så länge jag lever, sade fröken
Maria högtidligt. — Jag ser honom framför mig i denna stund, :
stående där framför brasan med händerna under rockskörten
och med sitt fryntliga leende.
Fröken Maria tog fram sin näsduk och torkade sina ögon, |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
