- Project Runeberg -  Drömmens uppfyllelse /
86

(1916) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 86 —
elakhet. Pappa kan berätta en så lustig historia om henne. Förr
i tiden hade de i Spencervale en pastor, som var en både snäll
och duktig predikant, men han var bra nog döv. dalade man
i vanlig samtalston, kunde han inte alls följa med. Och om
söndagskvällarna brukade de ha bönemöte i kyrkan, och då
steg varje församlingsmedlem i tur och ordning upp och bad
en bön eller läste upp några verser ur bibeln. En kväll förkla-
rade tant Atossa, att hon ville vittna och säga »ett sanningens
ord». Men det blev inga ord ur den heliga skrift, utan hon tog
sig för att välja ut en hel hop bland de närvarande, en i sänder,
och dem namngav hon och läxade upp på det föifäiligaste sätt
och talte om, hur de burit sig åt, och rörde upp allt skvaller
och alla skandaler under de närmaste tio åren. Till sist sa’ hon,
att hon fått en riktig leda för Spencervales kyrka, att hon
aldrig ämnade mer träda in genom dess dörr och att hon hop-
pades Guds straffdom mycket snart måtte nå hela församlingen.
Se’n satte hon sig ned alldeles andlös efter den långa harangen,
och pastorn, som inte uppfattat ett ord av vad hon sagt, böjde
sitt huvud och sade med andäktig röst: Amen. Måtte Gud
skänka vår fromma syster bönhörelse! — Du skulle höia pappa
berätta historien.
_A propå historier, Diana, började Anne i lågmäld och
förtrolig ton, vet du att på sista tiden har jag så mycket undiat,
om inte jag skulle kunna författa någon liten historia — en be-
rättelse, som skulle duga att komma ut i tryck...
_ Kors, visst kunde du det, sade Diana, sedan föi slagets
fulla innebörd äntligen gått upp för henne. — Du skrev ju rys-
ligt spännande saker i vår gamla Historiska Klubb.
— Äsch, andra slags historier menar jag naturligtvis, sade
Anne och log litet överlägset. — Jag har gått och haft mina
små funderingar nu på sista tiden, men jag nästan drar mig
för att försöka, för det skulle vara så vådligt harmligt, om jag
misslyckades.
_ jag har hört, att många stora författare skrivit riktigt
skräp i början, lugnade Diana. — Men jag är alldeles säker på,
att så kvick som du är, så gjorde du genast någonting urstyvt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dromuppf/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free