Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 94 —
I djupet av sin själ tyckte hon, att de vackia och känslo-
fulla ord. som hon lagt i älskarens mun, måste med storm ta
varje flickas hjärta. För resten var det lysligt att i samband
med Feodora, den härliga ungmön med den rena pannan och
den drömmande blicken, höra ett så ohjälpligt taivligt oid som
»snoppa av». Feodora avböjde sina friares anbud — på sin höjd
gav hon dem korgen.
_ Och efter du nu vill höra mitt hjärtas mening, fortfor
den obarmhärtige herr Harrison, så får jag säga, att jag inte
begriper, varför inte Maurice Lennox fick henne. Den karln
var det åtminstone nå’n ruter i. Flan gjorde ju fasliga ting,
men det röjer ändå en energisk och företagsam natur. Den där
mjäkige Percival gick ju bara omkring och fånade.
Fånal... Därför att han stundom måste ge sitt kvalda
hjärta luft och ägde förmågan att i upphöjda oidalag tolka sina
känslors svall...
— Maurice Lennox var ju skurken, sade Anne harmset. —
Att ingen begriper det! Jag kan inte fatta, varför alla tycker
bättre om honom än om Percival.
— Din Percival är för änglagod. Flan bara retar en. Nästa
gång du skriver ihop en hjälte, får du ge honom litet mänskligt
kött och blod.
— Feodora skulle aldrig ha kunnat gifta sig med Maurice,
Det var en dålig karaktär.
— Flon kunde väl ha hyggat till honom. Men somliga kanske
så’nt inte biter på. Du ska väl bäst veta själv, hur pass in-
piskad din bov är... Som slutord vill jag säga, att din be-
rättelse är visst inte oäven — den är tvärt om på sitt sätt
rätt underhållande, det medger jag. Men du är ännu för kort
i kjolen att skriva någonting, som det är något bevänt med,
Vänta i tio år — du har tiden för dig.
Anne föresatte sig att, nästa gång hon skrev en berättelse,
inte underställa den någon människas bedömande. Detta kriti-
serande verkade alldeles för nedslående... Den nu författade
berättelsen läste hon ej upp för Gilbert, men hon invigde honom
i dess existens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
