- Project Runeberg -  Drömmens uppfyllelse /
127

(1916) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 127 —
— Anne, sade Stella strängt, rår du om det där djuret?
— Nej, det gör jag visst inte, svarade Anne med djup ovilja.
Han kom, jag vet inte varifrån, och tog sig för att följa efter
mig på landsvägen. Jag kunde inte bli av med honom. Usch,
ditt fula kräk, ned med dig! Jag tycker ganska bra om hygg-
liga och propra kattor, men du ser ju ut som jag vet inte vad!
En bättre familjekatt blir du då aldrig.
Men kissen vägrade absolut att kliva ned ur knäet. Han
lade sig helt bekvämt i ring, gäspade stort och började spinna.
— Han har tydligen valt ut dig till fostermor, skrattade
Priscilla.
— Men jag säger: bevara mig väl för ett sådant fosterbarn,
sade Anne.
Den stackars lille missen är ju alldeles utsvulten, sade
den mera ömsinta Phil. — Se, hans små knotor sticker nästan
ut genom skinnet!
Nå, då skall jag bjuda honom på ett skrovmål, så får
han sedan knalla sig i väg, sade Anne.
Katten fick mat och blev sedan utkörd, milt, men bestämt.
På morgonen låg han fortfarande på trappan. Han satt kvar
på det översta steget, och han skuttade in, så fort dörren öpp-
nades. Isande kyla i mottagandet hade alls ingen inverkan på
honom, och han brydde sig inte om någon utom Anne. Flickorna
tyckte det var synd om honom och gåvo honom mat, men när
en vecka gått, beslöt man, att någonting måste göras. Katten
hade emellertid fått ett vida bättre utseende. Ögat var. läkt,
och svullnaden på kinden hade lagt sig, han var inte fullt så
utmärglad, han förde svansen högt vajande, och man hade sett
honom tvätta sig i ansiktet.
— Allt detta är gott och väl, men vi kan ändå inte behålla
honom, sade Stella. — Tant Jimsie kommer ju i nästa vecka
och hon har med sig Kisse Sara. Vi kan omöjligt hålla två
kattor, och om vi gjorde det, skulle Häxan här slåss med Kisse
Sara, så att testarna röko om dem. Hon är vådligt argsint av
sig. I morse grävde hon sig en löpgrav, och från den störtade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dromuppf/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free