Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 144 —
sofi, och följer du den, tror jag inte du behöver ångra dig. Vart
ska Phil ta vägen i kväll?
— Hon är bjuden på bal, och hon har skaffat sig den mest
förtjusande klänning av guldfärgat siden med en spets över, som
är som en spindelväv. Den matta gula färgen passar hennes
varma mörka hy så utmärkt.
— Ligger det inte någonting trolskt i orden siden och spet-
sar? sade tant Jamesina. — Det frasar mjukt om dem, och man
får sådan danslust. Jaha, gult siden . . . Man kommer att tänka
på en klänning av idel solsken ... I min ungdom längtade jag
alltid efter en gul sidenklänning, men först ville aldrig mamma
höra talas om det och se’n aldrig min man. Det första jag
ska göra, sedan jag kommit till himlen, blir att skaffa mig en
gul sidenklänning.
Medan Anne ännu skrattade, kom Phil seglande utför trap-
pan i all sin stass och började med belåten min svansa fram
för den stora avlånga väggspegeln.
— En smickrande spegel befordrar i hög grad ett älskvärt
sinnelag, sade hon. — Den uppe på mitt rum gör mig grön-
skiftande i ansiktet och förlänger ohyggligt min haka. Ser jag
söt ut, Anne?
— Vet du verkligen, hur vacker du är, Phil? frågade Anne
med trohjärtad beundran.
— Visst vet jag det. Vad har man annars speglar för?
Men det var inte det jag mente. Sticker det ingenting ut, som
inte får synas? Är kjolen rakt knäppt? Skulle den här rosen
kanske ta sig bättre ut längre ned? Jag är rädd den sitter för
högt — den verkar något å la tuppkamm. Men jag tycker inte
om, att något kittlar mig på örat.
— Allting sitter precis som det ska, och din sydvästra grop
i kinden är helt enkelt bedårande.
— Anne, det är en sak, som jag särskilt tycker om dig för
— du kan ge ett erkännande utan några bitankar. Du är så
hjärtegod, att det inte finns en gnista avundsjuka i dig.
— Varför skulle hon vara avundsjuk? inföll tant Jamesina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
