Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 145 —
Hon sei inte fullt så bra ut som du, det är möjligt, men hon
har en bra mycket vackrare näsa.
— Det vet jag nog, medgav Phil.
— Min näsa har alltid varit mig till stor tröst, bekände Anne.
— Och jag tycker om ditt vackra och jämna hårfäste, Anne.
Och så den där lilla näpna locken, som ser ut, som om den
skulle trilla ner, men ända inte gör det — den är för rar. Men
apropå om näsor, så är min egen mig en stor källa till bekym-
mer. När jag fyllt mina fyrtio, pekar den ännu värre i vädret
och är full med röda ådror. Hur tror du jag ser ut vid fyrtio
års ålder, Anne?
— Som ett gammalt och stadigt medelålders fruntimmer —
med någon dragning åt korpulens, skämtade Anne.
— Å nej, du, sade Phil och satte sig försiktigt ned i väntan
på sin eskort. — Josef, du med den mångfärgade klädnaden —
understå dig inte att hoppa upp i mitt knä. Jag har inte lust
att gå på bal full med katthår. Nej, Anne, gammal och stadig
är det sista jag kommer att se ut. Men förmodligen är jag gift.
— Med Alec eller Alonzo? frågade Anne.
— Med endera av dem alldeles säkert, bara jag nånsin kunde
göra mitt val, suckade Phil.
— Det borde väl inte vara så svårt att avgöra, sade tant
Jamesina i litet snäv ton.
— Söta tant, jag är född i vankelmodets tecken, och sådan
jag är född får jag nog också förbli.
— Du borde vara mera redig i din tankegång, Philippa.
— Naturligtvis borde man vara mera redig i sin tankegång
— är det inte ungefär liktydigt med klar i knoppen? — men
då är det så mycket roligt man går miste om. Vad Alec och
Alonzo angår, så om tant kände dem, skulle tant förstå, varför
det är så svårt att välja mellan dem. De är lika trevliga
bägge två.
— Ta då någon, som är ännu trevligare, föreslog tant .Jame-
sina. — Det finns ju en särdeles hygglig senior, som springer här
och gör sig till för dig, Will Leslie. Jag har fäst mig vid hans
stora, milda ögon — skulle nu inte han passa?
Montgomery, Drömmens uppfyllelse. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
