Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 149 —
Phil kilade ut i skafferiet, och Anne begav sig i sällskap med
Häxan ut i den lilla trädgården bakom huset. Det var i själva
vårbrytningen, en fuktig afton med frisk doft av mylla. Snön
hade ej alldeles smält undan i omgivningarna, en smutsgrå vall
låg ännu kvar under furorna utmed landsvägen, skyddad för den
vaimt gassande aprilsolen. Töslasket därifrån gjorde vägen till
parken och ned till hamnen smutsig och kylde kvällsluften. Men
på oppna södersluttningar spirade gräset fram, och Gilbert hade
till och med i en skyddad vrå hittat några bleka smörblommor.
Han kom nu gående från parken, ordnande den lilla buketten
tillsamman med några gröna strån.
Anne satt uppflugen på den stora grå kullerstenen ute i
köksti ädgården och betraktade en ännu bar björkgren, som med
luftig behagfullhet tecknade sitt fina nätverk av kvistar och späda
skott mot den mattröda solnedgången. Hon höll på att bygga
ett luftslott — en underbar skapelse, vars solbelysta gårdar och
pelarhallar doftade av alla Arabiens vällukter och där hon själv
häiskade som slottsfru. Hon drog lätt ihop sina ögonbryn, när
hon såg Gilbert komma gående mellan äppelträdens stammar.
På sista tiden hade hon lagat så, att hon aldrig behövde vara
på tu man hand med Gilbert. Men nu fanns ingen möjlighet
till undflykt, och till och med Häxan hade lämnat henne åt
sitt öde.
Gilbert slog sig ned bredvid henne på det stora stenblocket
och räckte fram sin blomstergärd.
Påminner inte de här dig om hemmet och våra utvand-
ringar under skoltiden, Anne?
Anne tog blommorna och sänkte ned sitt ansikte i dem. De
voro ännu daggstänkta och doftade av vår.
— I denna stund springer jag omkring i Silas Sloanes hage,
sade hon och drog ett djupt andetag av välbehag.
— Du är väl där i kroppslig måtto om några dagar, tän-
ker jag?
— Nej, inte på några veckor ännu. Jag ska fara på besök
till Bolingbroke tillsamman med Phil, innan jag reser hem. Du
kommer att vara i Avonlea före mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
