- Project Runeberg -  Drömmens uppfyllelse /
153

(1916) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 153 —
manga släktled residerat, var medelpunkten för ett glatt och
angenämt sällskapsliv, och Phils goda vänner av båda könen
voro alltid valkomna. Den ena åkturen, båtfärden, danstillställ-
ningen och festen ute i det gröna avlöste varandra, och Phil
trivdes ej, om hon mte ständigt var i farten. Alec och Alonzo
uppvaktade till den grad träget, att Anne undrade, om de nå-
gonsin foretogo sig någonting nyttigare än att stå på tå för nip-
pertippan Phil. De voro bägge två hyggliga och städade unga
man, men Anne förmådde inte heller hon avgöra, vilkendera
som var att föredraga.
— Och jag, som så litade på, att du skulle råda mig, så
att Mg äntligen kunde bestämma, vilken jag skulle ta, sade Phil
smått förebrående.
— Det får du sannerligen avgöra själv, sade Anne. Och
så stack hon helt oförmodat fram en liten gadd och tilläde: —
Ou ar ju så tvärsäker och redig i tankegången, där det gäller
att para ihop andra människor.
— Å, det är en faslig skillnad, upplyste Phil överlägset.
Men det ljuvaste minnet, som Anne bevarade från sin vis-
telse i Bolingbroke, var besöket på den plats, där hon första
gången sett dagens ljus — det lilla tarvliga gula huset vid en
avlägset belägen gata, som hon så ofta drömt om. Hon såg
på det med ömma och förtjusta blickar, när hon och Phil gingo
in genom grinden.
Det är nästan på en prick så som jag föreställt mig det,
sade hon. — Det slingrar sig ingen kaprifol kring förstukvisten,
men det står en syrénbuske på gräsplanen — och, jo, det hänger
tunna rödrutiga hemslöjdsgardiner i fönstren. Vad jag är glad
att huset fortfarande är gulmålat.
En mycket lång kvinna med tärt utseende visade sig i dörren.
Jo, här bodde det unga paret Shirley för tjugo år sedan,
sade hon, till svar på Annes fråga. — De hyrde här. Jag kom-
mer ihåg dem. Di dog i feber bägge två i samma vecka —
det var riktigt ynkligt. De lämnade ett litet spädbarn efter
sig, en flickunge, vill jag minnas. Det var ett klent barn — det
är nog dött för länge sedan. Qubben Thomas och hans hustru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dromuppf/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free