Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 161 —
— Inte förrän jag blir fullvuxen, förstås.
— En lättnad föll ifrån mitt bröst, Davy. Vem är det du
är förlovad med?
Stella Fletcher, hon är i samma klass som jag i skolan.
Du må tro, Anne, hon är någe till söt . . . Jag gillar henne
skarpt. Om jag skulle dö, innan jag blir vuxen, vill du då hålla
ett öga på henne?
— Davy lille, vi orkar inte höra sånt tokprat, sade Marilla
strängt.
Det är visst inte någe tokprat, sade Davy i sårad ton. -_
Hon är min trolovade, och skulle jag dö ifrån henne, så blir
hon min trolovade änka, det förstår ni väl. Och hon har inte
en katt som ser till henne, utom sin gamla mormor.
— Kom nu och ät din kvällsvard, Anne, sade Marilla, och
pigga inte upp pojken att prata mera strunt.
XXIII.
Paul hittar inte klippmänniskorna.
Livet förflöt mycket angenämt i Avonlea den sommaren,
ehuru Anne mitt under lovets förströelser förföljdes av en känsla,
att någonting ändå saknades. Men ej ens för sig själv, under
sina stunder av självprövning, ville hon erkänna, att denna
känsla vållades av Gilberts bortovaro. Men när hon fick vandra
hem ensam från bjudningar och Avonleas unga Samhällsförbätt-
rares muntra sammankomster, medan Diana och Fred och så
många andra glada unga par svärmade i månskenet under allé-
trädens lummiga valv, kände hon en underlig, sakta morlande
värk i sitt hjärta, som hon inte kunde förklara. Gilbert inte
ens skrev till henne, vilket hon dock hade tänkt han skulle göra.
Hon visste, att han stundom skrev till Diana, men hon ville
inte fråga efter honom, och Diana, som var i den helt naturliga
tron, att även Anne hörde från honom, framförde aldrig några
hälsningar.
Gilberts mor, som var en godlynt och öppenhjärtig dam, ej
Montgomery, Drömmens uppfyllelse. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
