- Project Runeberg -  Drömmens uppfyllelse /
165

(1916) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 165 —
— Är du säker på det, Anne?
— Riktigt säker.
— Då blir jag mycket, mycket ledsen.
Jag undrar, varför alla människor tyckas ha gjort upp
att jag ska gifta mig med Qilbert Blythe? sade Anne retligt. ’
— Därför att ni äro skapade och menade för varandra, Anne
— det är skälet. Du behöver inte knycka på din unga nacke
Så är det.
XXIV.
En ny person uppträder.
Sjöstugan den 20 augusti.
»Käraste Anne — med e på slutet» skrev Priscilla — »jag
ämnar försöka hålla mina ögonlock uppe så pass länge, att jag
kan hinna få ihop ett brev till dig. Jag har försummat dig fas-
ligt i sommar, min egen hjärtevän, men om det kan trösta dig,
så måste jag bekänna, att jag burit mig lika illa åt mot alla
andra, som jag är skyldig brev. Jag har en hel lunta, som lig-
ger och väntar, så nu får jag allt omgjorda mina länder och
spotta i nävarna. Jag hoppas du ursäktar mitt något blandade
bildspråk.
Jag är förskräckligt sömnig, ögonen vill falla igen på mig.
I går afton voro kusin Emily, som har pensionatet, där jag bor,
och jag på besök i en granngård. Där voro flera andra främ-
mande, och så fort de olyckliga varelserna gått sin väg, ploc-
kade vår värdinna och hennes tre döttrar sönder dem i små-
bitar. Jag visste de skulle börja med kusin Emily och mig, så
fort vi hunnit ut i förstugan. När vi kommit hem, berättade en
annan inackordering, att drängpojken hos familjen, som vi just
kom ifrån, låg dödssjuk i scharlakansfeber. Denna frökens spe-
cialitet är att uppvakta med dylika angenäma nyheter. Jag är
ohyggligt rädd för scharlakansfeber. Blotta tanken på, att jag
kunde vara smittad, hindrade mig från att sova. Jag vred och
vände mig i sängen, och om jag slumrade till för ett ögonblick,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dromuppf/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free