- Project Runeberg -  Drömmens uppfyllelse /
195

(1916) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 195 —
vår, sade Qilbert i en ton, som lät frånvarande och förströdd
Anne undrade, om han tänkte på Helen. O, vad det nu komme
att bli ensligt och tomt i Avonlea, sedan Diana rest sin väg!
XXX.
Anne till Philippa.
Skogshyddan i juli.
»Det är verkligen på högsta tiden, kära du, att jag skri-
ver till dig och låter dig höra, hur jag har det. Här befinner
jag mig nu åter som välbeställd skolfröken i Valley Road och
vad det materiella angår hänvisad till fröken Janet Sweets rätt
välfyllda köttgrytor. Janet är en rar människa och ser mycket
trevlig ut, lång, men inte skranglig, tvärtom med en liten be-
nägenhet för att lägga på hullet, som jag tror motverkas av
hennes livaktiga och energiska själ. Hennes omsorgsfullt kru-
sade bruna hår är strimmat med grått, hon har ett solskens-
ansikte med rödblommiga kinder, och hennes goda blå ögon
blir ibland stora och runda av naiv förvåning. Hon lagar fasligt
rar mat efter gamla kokboksrecept, och hon frågar aldrig ett
dugg efter om man äter sig till ont i magen, bara hon ser att
det ’smakar’.
Jag tycker om henne, och hon har fattat tycke för mig —
mest tror jag därför, att hon har haft en syster, som dog ung
och som hette Anne. ’Nu får jag önska fröken välkommen’,
sade hon, när skjutsen med mig körde in på hennes gård. Tast
inte ser ni ett dugg ut, som jag hade föreställt mig. Jag var
säker på ni skulle vara mörk — min salig syster var mörk.
Och så kommer ni och lyser rödhårig långa vägar’.
Ett par minuter var jag rädd för att mina sympatier för
Janet skulle gå all världens väg. Sedan förehöll jag mig själv,
att jag verkligen måste hålla mig för god att fatta fördom mot
en människa, bara därför, att hon har kallat mitt hår rött. Tro-
ligen fanns inte ordet ’kastanjebrunt’ i Janets lexikon.
Mitt tillfälliga hem, Skogshyddan, är ett mycket trevligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dromuppf/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free