Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DROTTNINGHOLM.
»Och mången tycker att du är
Det skönaste han såg!
Med dina holmar, dina skär
Och med din Mälarvåg.»
Wilhelmina.
O, Drottningholm, du sköna, fosterländska,
Vårt lands Versailles man nämner dig ibland;
Men ej behöfver du, du ädla Svenska,
Dig låna glans utaf ett annat land.
Igenom dina höghvälfda arkader
Din egen prakt har sitt triumftåg gjort,
Och dina parkers stolta pelarrader
Upplåta skönt naturens tempelport.
I dina höga, praktfullt hvälfda salar,
Med skimrande gemak och kabinett,
Den sköna, fria Konstens gudom talar,
Sig uppenbarande på tusen sätt;
Och rundt kring dig Olympens gudaskara
Se’n sekler innehaft så stolt sin plats
Och glädes, att din hedersvakt få vara,
Du perla ibland Nordiska palats!
Invid ditt bröst, i aftonrodnans lågor,
Inslumra vindens döttrar utan knot;
Och Mälarns lekande och fria vågor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
