Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nådige herre och konung, min högsta önskan
är att få deltaga i morgondagens tornering: kan detta
beviljas?»
»Nej, icke en löjtnant Brandel,» sade konungen
hastigt: »men», fortfor han med sitt fängslande leende,
kapten Brandelhjelm (?) beviljar jag med nöje denna
ynnest; ni är från denna stund adelsman och
kapten.»
Brandelhjelms tacksamhet och glädje kände inga
gränser, och då han skiljdes från konungen förnyade
han sitt löfte om obrottslig tystnad vis-à-vis konungens
besök hos den tvetydiga theaterföreståndaren,
och när han med klappande hjerta vandrade hemåt,
framtittade Septembersolen redan ur sin rosiga
morgonhufva.
Timmen för den praktfulla torneringen var inne,
hela hofvet var församladt, och den oerhörda lyx,
förenad med smak och elegans, som utvecklades i
dekorationer och drägter, skulle, om vi här lemnade
en detaljerad beskrifning derom, nästan förefalla som
en féesaga. Bland de åskådande damerna föreföll
hoffröken Fredrique som en skön, blygsam lilja bland
mer prunkande rosor. Hennes blickar öfverforo den
omgifvande skaran med ett oroligt, sorgset uttryck,
som bjert kontrasterade mot de många upprymda,
glädjestrålande, som möttes bland denna festliga
skara.
Första ringränningen var slut: trumpeterna
smattrade ånyo, och inom skranket red en okänd riddare,
klädd i en glänsande stålrustning och med ett Fälttecken
i hvitt och guld; han utmanade en hvar, som med
honom ville bryta en lans, och hans utmaning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
