Från Clas Hinrik till Mauritz.
Ulriksdal.
Nämn icke F* för mig, och än mindre medla! Garnmal god vän, ja, men som blivit en bov. Understå sig att
giva en sådan ängel förebråelser? Amanda, förebrådd av Ferdinand?! Det är oerhört, då det just är han som brutit,
och det må jag veta. Mina sinnen äro icke i ordning. Det har gått så långt, att jag till kroppen känner mig
alldeles frisk igen, och i morgon är jag i Stockholm. Sacre-Dieu, att kunna lägga en annan till last det man själv
är saker till! Han måste hava blivit förvandlad till en infame! - Pistoler äro för goda, jag ändrar mitt beslut. - Du
behöver ej tillskriva mig mer, Mauritz, frukta ej att jag försummar tiden. Jag skall säga dig muntligt något, som
du ej vet... likväl går allt som det bör. -
