- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
12

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Automobilens utveckling av ingenjör P. C. Rettig - Den elektriska självstarten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andra fabriker började sedan att lägga om sin fabrikation efter de nya rönen,
och produktionssiffrorna stego i höjden.

Ungefär vid denna tidpunkt började Amerikas okrönte bilkung Henry Ford
att få vind i seglen efter att i början ha haft stora svårigheter att brottas med.
Hans första företag misslyckades helt, och han kunde tacka Henry Leland för
att denne gjorde hans första motor något så när användbar. Henry Ford hade
efter sitt första misslyckande som bilfabrikant startat nästa bolag, som fick
namnet Henry Ford Automobile Company, men efter ett år var även detta
bolags saga all. Han lämnade detta företag på grund av
meningsskiljaktigheter med den övriga styrelsen och inte minst för penningsvårigheter. Hans
nästa försök blev Detroit Automobile Company, där Leland var en av ledarna.
Även där blev han kortvarig på grund av sin vilja att få fram en billig bil.
Hans medintressenter tyckte alltid, att det ej fanns något behov av ytterligare
s. k. billiga bilar. Sådana tillverkades ju på flera håll. På Lelands förslag
ombildades nu detta företag helt, och samtidigt ändrades namnet till The Cadillac
Motor Car Company. Det var detta företag som levererade de bilar som
provades av kungliga engelska automobilklubben. Dessa händelser ägde rum mellan
åren 1900 och 1910.

Den elektriska självstarten

Nästa stora och betydelsefulla uppfinning var den elektriska självstarten.
Allmänheten hade redan tidigt framställt krav på en anordning, soni gjorde
vevningen överflödig, men ingen hade lyckats lösa problemet på ett
tillfredsställande sätt. Fullt användbara apparater hade dock framställts av både
franska och engelska firmor, men de hade det felet att i hög grad komplicera
motorn och voro dessutom mycket dyra.

Vem som egentligen uppfann startapparaten, är svårt att säga. Vanligen
till-skrives den Henry Leland, och denne har i en intervju med svensken kapten
John Nerén förklarat, att han i samråd med en av Delcos ingenjörer
framställde den första startapparaten. Vincent Bendix, startdrevets uppfinnare, har
dock senare påstått, att Leland varken var uppfinnare eller initiativtagare, utan
att en amerikansk ingenjör C. F. Kettering, numera chef för General Motors
laboratorier, konstruerat apparaten, och att Leland i början ställde sig
avvisande. Vem av dem som har rätt är nu svårt att säga, men faktum är, att
Cadillacvagnarna först av alla hade självstart. Detta var år 1912. Det svåraste
problemet i samband med startmotorn, nämligen dess tillkoppling till motorn,
löstes av svenskamerikanen Bendix 1913.

12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free