Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Bilen; delar och definitioner av redaktör Gösta Holmström - Den trehjuliga bilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 6. Coach-cabriolet från början av 1930-talet. Typen tycks ha fått ge vika för
sports-cabriolet-modellen. Amerikanskt karosseri.
seende är skillnaden mellan den trehjuliga bilen och den trehjuliga
motorcykeln också obetydlig.
Gäller det däremot registrering, skatt och försäkring, skiljer man på de två
fordonsslagen. För att kunna räknas som bil, skall fordonet inte kunna köras
annat än på tre hjul. I definitionen på motorcykel med bivagn säger däremot
lagen, att om ett fordon kan »brukas självständigt på två hjul», då klassas
det som motorcykel.
Den trehjuliga bilen
Från det att den första användbara bilen någon gång på 1870-talet rullade
fram på tre hjul och fram till våra dagar har en lång rad trehjuliga bilar sett
dagens ljus. I vårt land med dess spåriga vägar och svåra vinterförhållanden
har trehjulingen knappast spelat annan roll än som pakettransportfordon i
stadstrafik. Utomlands har emellertid typen haft sina givna plats i bilismens
rikhaltiga tvpflora.
Under 1920- och 1930-talen voro de tyska trehjuliga Phänomobil och Vidal
rätt så populära. Efter 1946 ha fransmännen kommit med trehjuliga lätta
»folkbilar» som Mathis och Julien, och i England har för godstransporter
lanserats Seramell.
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
