- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
45

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Motorbränslen och smörjmedel av ingenjör Filip Eklund - Bergolja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

III. Motorbränslen och smörjmedel

Av Filip Eklund

De av jordens energitillgångar, som f. n. utnyttjas, kunna ifråga om bränslen
indelas i fasta, flytande och gasformiga. För automobilmotorer äro de flytande
bränslena de viktigaste under det att de fasta och gasformiga hittills i vårt
land företrädesvis fått spela rollen av ersättningsbränslen.

De ojämförligt viktigaste motorbränslena äro de flytande, i första hand de
som erhållas ur bergolja eller syntetiskt framställas ur kol med bergoljans
kemiska sammansättning som förebild. Stenkols- och skifferoljedestillat samt
alkoholer ha fått praktisk betydelse endast i länder med speciella tillgångar
av råvaror för deras framställning.

Bergolja

Man har funnit att människorna redan imder förhistorisk tid använt
bergolja och därur erhållna produkter. Sålunda torde det i bibeln omskrivna
jordbecket, varmed Noak tätade arken, vara av bergoljeursprung. Asfalt, som
vi i dagligt tal kalla vissa bergoljors fasta återstod, användes av Nebukadnesar
liksom senare även av romarna till vägbeläggningar. Kineserna använde
bergoljegas som bränsle vid indunstning av saltvatten för saltframställning och
slutligen kan erinras om att Seneca-indianerna använde bergolja både för
medicinskt ändamål och vid sina religiösa riter.

Den industri, inom vilken bergoljan utgör utgångsmaterialet, är jämförelsevis
ung. Egentlig industriell bearbetning kan man sålunda först datera i och med
att överste Drake införde borrningsförfarandet vid sökande efter olja i
Titusville år 1859, varigenom bergolja i större kvantiteter kunde bringas i dagen.
Den första produktionen gällde lysolja och man hade ingen användning varken
för de lättare fraktionerna, varav nu bensin framställes, eller för de tyngre,
som nu utgöra utgångsmaterialet för smörjoljor, asfalt osv. Först i och med
förgasarmotorns konstruktion och användning som bilmotor började den
egentliga storindustriella bearbetningen av bergoljan.

45

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free