- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
56

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Motorbränslen och smörjmedel av ingenjör Filip Eklund - Motorbränslen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kokpunkter. Den första, vid vanlig temperatur flytande fraktionen är bensinen
med begynnelsekokpunkt 25—35° och slutkokpunkt vid ca 200° C.

Alla bensinens egenskaper bero givetvis på av vilka kolväten den är
sammansatt, dvs. förhållandet mellan de ingående mängderna paraffinkolväten,
naftenkolväten, omättade kolväten och aromatiska kolväten.

En bensin med ovan angivna kokpunktsgränser (destillationsgränser) skall
alltså av mättade paraffinkolväten innehålla mindre mängder av de vid vanlig
temperatur gasformiga, nämligen propån och butan, lösta i pentan, hexan,
heptan, oktan, nonan, dekan, undekan och dodekan samt deras isomerer (se
tabell 1). Av omättade kolväten torde ingå sådana med upp till ca 14
kolatomer. Aromatiska seriens kolväten torde huvudsakligast utgöras av bensol,
toluol och xylol.

Med hänsyn till framställningsmetoderna skiljer man i första hand mellan
s. k. »straight-run» bensin och »krackad» bensin.

Straight-run bensinen erhålles vid direkt destillation av råoljan. Från att
ha varit så gott som en värdelös produkt före förgasarmotorer användning
har bensinen nu fått sådan betydelse, att konsumtionen stegrats till en
proportion, som icke alls motsvarar förbrukning av övriga samtidigt erhållna
destillat, såsom fotogen, brännolja etc.

Utbytet av bensin av råoljor från olika oljefält varierar inom mycket vida
gränser. Så håller sig bensinutbytet av råoljor från Pennsylvania och
Nederländska Indien mellan 30 och 50 o/o, under det att ryska och mexikanska
råoljor sällan komma upp till 10 o/0 bensin. Bearbetning av bergolja enbart
genom direkt destillation skulle alltså medföra en mycket stor överproduktion
av fotogen och brännoljefraktioner.

För att mera rationellt och ekonomiskt kunna utnyttja råoljan har man
utarbetat olika s. k. »krackningsmetoder». Dessa grunda sig på spjälkning av
de i högre fraktioner ingående kolvätena till lägre. Utgå% vi t. ex. från en
vanlig brännoljefraktion med destillationsområdet 200—350° C, kan denna
fraktion anses innehålla huvudsakligast kolväten med 12 till 20 kolatomer. Genom
ett lämpligt sönderbrytande av dessa kolkedjor skulle man alltså kunna erhålla
kolväten med 4—5 upp till 10—12 kolatomer eller, med andra ord, sådana
kolvätekedjor, som ingå i bensinfraktioner.

C20 H42 + Värme + Tryck = C10 H22 + C10 H20

paraffinkolväte paraffinkolväte olefin (= omättat kolväte)

56

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free