- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
66

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Motorbränslen och smörjmedel av ingenjör Filip Eklund - Motorbränslen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som likaså förser metoderna med nummer. I Tyskland gälla metoder utarbetade
av Deutsche Industrielt Normen Ausschuss och betecknade DIN och ett
nummer. I Sverige har Sveriges Standardiseringskommitté i samband med Svenska
Teknologföreningen på sista åren börjat utarbeta analysmetoder.

Som USA är den största producenten på oljemarknaden är det också de
amerikanska A. S. T. M.-metoderna, som fått den största internationella
spridningen.

Provtagning.

Då det gäller att värdesätta ett större parti, är det givetvis av vikt att det
prov, som lägges till grund för bedömningen, är ett för partiet representativt.
Det är t. ex. ej säkert, att bensinen vid botten av en stor lagringstank har
exakt samma sammansättning och egenskaper som bensinen vid ytan av
tanken. Vid uttagning av prov har man alltså alltid att se till att verkliga
genomsnittsprov tagas, dvs. prov skola tagas från såväl bottnen av tanken som från
mittskiktet och ytskiktet. De sålunda erhållna tre delproverna kunna sedan
blandas till ett, vilket är att betrakta som »generalprov». Gäller det
provtagning ur fat, måste likaså delprov uttagas ur ett antal fat för att blandas till
slutgiltiga generalprov. Vid provtagning av bensin måste stor hänsyn tagas till
bensinens stora lättflyktighet, varför prov upptagna ur tankar och fat
ögonblickligen måste överföras i väl tillslutna kärl för att förhindra den minsta
avdunstning.

Specifik vikt (engelska specific gravity, tyska spezifisches Gewicht).

Tekn. definition: Med specifik vikt förstås det tal, som angiver vikten av
volymsenheten (vikten av 1 cm3 uttryckt i gram) eller det tal, som anger
förhållandet mellan vikten av en volymsenhet bensin och samma volym vatten.

Specifika vikten för bensin bestämmes vid 20° C eller i Amerika vid 60° F.
På grund av jämförelsevis stor volyms- och alltså även specifik viktsförändring
med temperaturen för såväl bensin som vatten måste dessa båda vätskors
temperaturer vid mättillfället vara angivna samtidigt med värdet på specifika
vikten för att ett absolut värde skall ernås. Så betyder t. ex. spec. vikt vid
+ 20/4° C = 0,7305, att förhållandet mellan vikten av 1 cm3 substans av 20° C
temperatur och 1 cm3 vatten av 4° C temperatur är 0,7305. Spec. vikt 60/60° F
= 0,750 betyder att förhållandet mellan vikten av 1 cm3 60° F substans till
vikten av 1 cm3 vatten av 60° F är 0,750.

Vid omräkning av spec. vikt från en temperatur på petroleumprodukten till
en annan gäller följande korrektionstabell:

66

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free